Bibeln säger inte när Jesus föddes, och inte heller säger den att vi ska fira hans födelsedag. I ett bibliskt referensverk står det: ”Julfirandet är inte grundat på någon befallning från Gud, inte heller har det sitt ursprung i NT [Nya testamentet].” (McClintock och Strongs Cyclopædia)

 En undersökning av bakgrunden till julen visar däremot att den har sina rötter i hedniska religiösa riter. Bibeln visar att vi kränker Gud om vi försöker tillbe honom på ett sätt som han inte godkänner. (2 Moseboken 32:5–7)

1.   Att fira Jesus födelsedag: I The World Book Encyclopedia sägs det: ”De första kristna firade inte hans [Jesus] födelse, eftersom de betraktade firandet av någons födelse som en hednisk sed.” Och i Nationalencyklopedin sägs det: ”Att högtidlighålla födelsedagar har inom kyrkan uppfattats som en hednisk och gudlös sedvänja ... Först vid 300-talets mitt började man i det kristna Rom fira Jesu födelse.”

2.   Den 25 december: Det finns inga bevis för att Jesus föddes det datumet. Kyrkoledare valde troligen det här datumet för att det skulle sammanfalla med hedniska högtider som hölls vid eller omkring vintersolståndet.

3.   Att festa och ge presenter: I The Encyclopedia Americana sägs det: ”Saturnalierna, en romersk högtid som firades i mitten av december, utgjorde mönster för många av julens uppsluppna traditioner. Från detta firande kommer till exempel det i detalj planerade festandet, presenterna och seden att ha levande ljus.” Och Nationalencyklopedin säger att saturnalierna var en ”högtid åt guden Saturnus, firad 17 december. Till inslagen hörde utbyte av presenter ... Högtidens fortlevande in på 400-talet e.Kr. kan ha bidragit till julfirandets utformning.”

4.   Jultomten: Många menar att myten om jultomten (på engelska Santa Claus) kan härledas till Sankt Nikolaus, ärkebiskop av Myra i Mindre Asien, nu Turkiet. ”Så gott som allt som står skrivet om Sankt Nikolaus baserar sig på legender”, sägs det i The Christmas Encyclopedia. Den svenska jultomten har även kopplingar till den nordiska folktron, där man trodde att ett övernaturligt väsen, en tomte, bodde på gården och tog hand om den.

5.   Misteln: I Nationalencyklopedin sägs det om misteln: ”Den spelade en viktig roll i de keltiska folkens religiösa riter ... Att mistlar ofta hängts upp i dörrar, särskilt vid jul, kan vara ett minne av att den ansågs hålla häxor och spöken borta.”

6.   Julgranen: ”Träddyrkan, som var vanligt förekommande bland hedningarna i Europa, levde kvar efter deras omvändelse till kristendomen i form av den skandinaviska sedvänjan att smycka huset och ladugården med vintergröna växter vid nyår för att skrämma bort Djävulen samt att sätta upp ett träd åt fåglarna vid julen; den levde vidare i seden ... att sätta en julgran vid ingången eller inne i huset under midvinterfirandet.” (Encyclopædia Britannica)