Vem var den persiske kungen Ahasveros som nämns i bibelboken Ester?

▪ I Esters bok berättas det att Ahasveros valde den judiska jungfrun Ester till drottning. Hon lyckades förhindra att hennes landsmän utrotades i ett folkmord. Under lång tid gick meningarna isär när det gäller vem den persiske kungen Ahasveros kan ha varit. Men problemet tycks vara löst efter att man uttytt trespråkiga inskriptioner på forntida persiska artefakter. De tyder på att Ahasveros var Xerxes I, son till Darius I (Dareios den store). Om man överför namnet Xerxes i de persiska inskriptionerna till hebreiska och jämför med hur namnet återges på hebreiska i Esters bok är namnen närmast identiska.

Det finns ingenting i bibelboken Ester som motsäger slutsatsen att Ahasveros var Xerxes I. Det sägs att han hade sitt säte i Susa i Elam och även härskade över Medien och att hans rike sträckte sig från Indien till öarna i Medelhavet. (Ester 1:2, 3; 8:9; 10:1) ”Det här är något som helt stämmer in på Xerxes, men inte på någon annan persisk kung”, säger professor Lewis Bayles Paton. ”I Esters bok beskrivs dessutom Ahasveros personlighet på ett sätt som överensstämmer med skildringar av Herodotos och andra grekiska historieskrivare.”

Vilka bevis finns det för att tegelsten tillverkades i det forntida Egypten?

▪ I Andra Moseboken sägs det att egyptierna lät sina hebreiska slavar tillverka tegelsten. Slavarna tvingades göra ett bestämt antal tegelstenar varje dag, och teglet tillverkades av lera och halm. (2 Moseboken 1:14; 5:10–14)

I området kring Nildalen var det på Bibelns tid ett viktigt arbete att framställa soltorkat tegel. Stora monument som byggdes i tegel står fortfarande kvar i Egypten. En väggmålning från 1400-talet f.v.t. i Rekhmires grav i Thebe, som är i det närmaste samtida med de händelser som beskrivs i Andra Moseboken, visar hur det gick till.

I ett uppslagsverk beskrivs den här delen av väggmålningen: ”Vatten hämtas från en damm. Lera blandas med hjälp av ett redskap och bärs sedan till en plats som lämpar sig för gjutningen av teglet. Leran trycks ner i en gjutform av trä som arbetaren har lagt på marken. Sedan lyfts formen bort, och en nygjord tegelsten lämnas att torka i solen. Rad efter rad med tegelstenar formas, och när de har torkat staplas de på hög. Den här arbetsmetoden är fortfarande vanlig i Främre Orienten.” (The International Standard Bible Encyclopedia)

Olika papyrusdokument från det andra årtusendet f.v.t. nämner bland annat att slavar framställde tegelstenar, att halm och lera användes till framställningen och att slavarna hade en kvot som de förväntades tillverka.

[Bild på sidan 22]

Relief med Xerxes (stående) och Darius I (sittande).

[Källangivelse]

Werner Forman/Art Resource, NY.

[Bild på sidan 22]

Detalj av väggmålning i Rekhmires grav.

[Källangivelse]

Erich Lessing/Art Resource, NY.