Varför gör inte Gud något?

”Varför, Jehova, står du långt borta? Varför håller du dig gömd i tider av nöd?” * (PSALM 10:1)

MAN behöver bara kasta ett öga på löpsedlarna så förstår man att vi lever i ”tider av nöd”. Och när vi själva drabbas av en tragedi – vi kanske utsätts för ett brott, råkar ut för en allvarlig olycka eller förlorar någon vi älskar – så kanske vi frågar oss: Ser Gud vad som händer? Bryr han sig? Finns han över huvud taget?

Men har du tänkt på att våra förväntningar på Gud kanske grundar sig på okunskap? För att illustrera det kan vi tänka oss en liten flicka som är ledsen och upprörd för att hennes pappa har gått till jobbet. Hon saknar honom och önskar att han skulle komma hem. Hon känner sig övergiven. Hela dagen frågar hon: ”Var är pappa?”

Det är lätt att förstå att hon inte har hela bilden klar för sig. I samma stund är ju pappan upptagen med att försörja hela familjen. Skulle det kunna vara så att vårt resonemang liknar den lilla flickans när vi undrar varför Gud inte gör något?

En del människor skulle vilja att Gud först och främst var en domare som snabbt och effektivt utdelade straff när någon gjorde fel. Andra tänker sig Gud som en himmelsk jultomte som delar ut gåvor, till exempel ett jobb, en livspartner eller rentav en vinstlott.

Om man har den bilden av Gud tror man kanske att han inte förstår att vi lider och inte bryr sig om oss, eftersom han inte skipar rättvisa omedelbart eller ger oss det vi vill ha. Men inget kunde vara längre ifrån sanningen! Faktum är att just nu, i denna stund, arbetar Jehova Gud för att ta hand om hela den mänskliga familjen, men kanske inte på det sätt som många skulle önska.

Så vad gör Gud egentligen? För att få svar på det måste vi gå bakåt i historien, till den tid då människans förhållande till Gud blev svårt skadat – men inte så skadat att det inte går att reparera.

Syndens verkningar

Tänk dig ett hus som har blivit försummat i många år. Taket har fallit in, dörrarna har ramlat av gångjärnen och fönstren är krossade. En gång i tiden var det här ett fint hus, men det var då det. När man ser husets skick förstår man att det inte går att renovera i en handvändning.

 Tänk nu på vad som hände med mänskligheten för 6 000 år sedan, när en osynlig ande, Satan, Djävulen, lyckades få Adam och Eva att göra uppror mot Gud. Innan det här hände hade de första människorna fullkomlig hälsa och möjligheten att leva för evigt tillsammans med sina barn och kommande generationer. (1 Moseboken 1:28) Men när Adam och Eva syndade drabbade det hela den framtida mänskligheten.

Underskatta inte följderna av deras uppror. Bibeln säger: ”Synden kom in i världen genom en enda människa, och döden genom synden.” (Romarna 5:12) Förutom att synden medförde död, så har synd dessutom skadat människors förhållande till Skaparen och påverkat människor fysiskt, mentalt och andligt. Som ett resultat är mänskligheten i ett skick som kan liknas vid ett förfallet hus. Den trogne mannen Job sammanfattade vår situation på ett realistiskt sätt när han sade att människan ”lever en liten tid och är full med oro”. (Job 14:1, Åkeson)

Men övergav Gud människorna när Adam och Eva hade syndat? Inte alls! Ända från den tiden har Gud arbetat till hjälp för oss. För att bättre förstå vad Gud gör för oss kan vi tänka på tre åtgärder, eller steg, som krävs för att rusta upp ett förfallet hus. De här tre stegen kan jämföras med det Gud har gjort för att rädda mänskligheten.

1 Ägaren inspekterar huset och avgör om det kan räddas eller måste rivas.

Direkt efter människornas uppror i Eden förklarade Jehova Gud att han skulle rädda mänskligheten. Han sade till Djävulen, som låg bakom upproret: ”Jag skall sätta fiendskap mellan dig och kvinnan och mellan din avkomma och hennes avkomma. Han skall krossa huvudet på dig, och du skall krossa hälen på honom.” (1 Moseboken 3:15)

Med de här orden lovade Jehova att krossa den som låg bakom upproret i Eden. (Romarna 16:20; Uppenbarelseboken 12:9) Dessutom förutsade Jehova att en ”avkomma” skulle friköpa mänskligheten från synd. * (1 Johannes 3:8) De här löftena visade tydligt att Gud skulle rädda, inte förstöra, sin skapelse. Men att rädda mänskligheten skulle ta tid.

2 Arkitekten gör ritningar som tydligt visar hur slutresultatet ska bli.

Jehova Gud gav israeliterna en samling lagar, och de fick anvisningar om hur templet skulle se ut där de skulle tillbe honom. Bibeln säger: ”Dessa ting är nämligen en skugga av vad som skulle komma.” (Kolosserna 2:17) Lagen och templet kan jämföras med byggnadsritningar som förebildar något större.

 Israeliterna fick till exempel offra djur för att få förlåtelse för synder. (3 Moseboken 17:11) Det förebildade ett mycket större offer som skulle frambäras hundratals år senare, ett offer som skulle ge hela mänskligheten fullständig förlåtelse. * I tältboningens och även templets själva utformning förebildades de olika steg som Messias, ”avkomman”, skulle ta från sin offerdöd till sin himmelska uppståndelse. (Se översikten på  sidan 7.)

3 Man väljer en entreprenör som följer ritningarna och utför arbetet.

Jesus var den utlovade Messias. Han var den större motsvarigheten till israeliternas offer och skulle ge sitt liv för att mänskligheten skulle få förlåtelse. Johannes döparen kallade Jesus för ”Guds Lamm som tar bort världens synd”. (Johannes 1:29) Jesus tog villigt emot det här uppdraget. Han sade: ”Jag har kommit ner från himlen, inte för att göra min vilja utan hans vilja som har sänt mig.” (Johannes 6:38)

Guds vilja var inte bara att Jesus skulle ”ge sin själ till en lösen i utbyte mot många”. Jesus skulle också sluta ett förbund om ett kungarike med sina efterföljare. (Matteus 20:28; Lukas 22:29, 30) Det här kungariket är i själva verket en himmelsk regering som Gud ska använda för att genomföra sin vilja med mänskligheten. Budskapet om Guds kungarike kallas ”goda nyheter”, eftersom det handlar om att Gud har tillsatt den här regeringen för att fullständigt ta kontroll över det som händer på jorden. * (Matteus 24:14; Daniel 2:44)

Arbetet fortsätter

Innan Jesus for upp till himlen befallde han sina efterföljare: ”Gör lärjungar av människor av alla nationerna, döp dem i Faderns och Sonens och den heliga andens namn ... Och se, jag är med er alla dagar intill avslutningen på tingens ordning.” (Matteus 28:19, 20)

Arbetet med att åtgärda alla skador som drabbat mänskligheten skulle alltså inte vara färdigt när Jesus dog. Det skulle fortsätta in i ”avslutningen på tingens ordning”, dvs. den tid då Guds rike skulle börja ta makten över jorden. Den tiden är här nu. Det kan vi vara säkra på, eftersom de tecken Jesus förutsade om ”avslutningen på tingens ordning” uppfylls nu. * (Matteus 24:3–14; Lukas 21:7–11; 2 Timoteus 3:1–5)

Jehovas vittnen i 236 länder och områden predikar nu de goda nyheterna om Guds rike, precis som Jesus befallde. Den här tidskriften kan lära dig mer om kungariket och vad det ska göra för oss människor. I varje nummer av Vakttornet återkommer de här orden på sidan två: ”Den här tidskriften ... framhåller de goda nyheterna att Guds rike, en verklig regering i himlen, snart ska ta bort all ondska och förvandla jorden till ett paradis. Den framhåller också tron på Jesus Kristus och tron på att han dog för att vi ska kunna få evigt liv och att han nu är kung i Guds rike.”

Vi hör fortfarande talas om terroristattacker och naturkatastrofer, och vi kanske själva råkar ut för tragedier. Men om du undersöker Bibeln kan du bli övertygad om att Gud inte har glömt oss. Tvärtom är ”han egentligen inte ... långt borta från någon enda av oss”. (Apostlagärningarna 17:27) Och hans löfte att rädda det som de första människorna förlorade kommer att bli verklighet. (Jesaja 55:11)

[Fotnoter]

 [Tabell/Bilder på sidan 7]

 (För formaterad text, se publikationen)

”En efterbildning av verkligheten” – Vad tältboningen var en bild av

ALTARET

Guds villighet att godta Jesu offer. (HEBRÉERNA 13:10–12)

ÖVERSTEPRÄSTEN

Jesus. (HEBRÉERNA 9:11)

1 På försoningsdagen bar översteprästen fram ett offer för folkets synder. (3 MOSEBOKEN 16:15, 29–31)

1 Den 14 nisan år 33 v.t. offrade Jesus sitt liv för vår skull. (HEBRÉERNA 10:5–10; 1 JOHANNES 2:1, 2)

DET HELIGA

Jesu tillstånd som smord med helig ande. (MATTEUS 3:16, 17; ROMARNA 8:14–17; HEBRÉERNA 5:4–6)

FÖRHÄNGET

Jesu mänskliga kropp, den barriär som skilde jordiskt liv från himmelskt liv. (1 KORINTHIERNA 15:44, 50; HEBRÉERNA 6:19, 20; 10:19, 20)

2 Översteprästen gick förbi förhänget in i det allra heligaste.

2 Efter sin uppståndelse gick Jesus så att säga förbi förhänget, han steg upp till himlen för att ”träda fram inför Guds person för vår skull”. (HEBRÉERNA 9:24–28)

DET ALLRA HELIGASTE

Himlen. (HEBRÉERNA 9:24)

3 Inne i det allra heligaste stänkte översteprästen något av blodet från offret framför förbundsarken. (3 MOSEBOKEN 16:12–14)

3 I himlen bar Jesus fram värdet av sitt offrade blod, vilket gjorde det möjligt för oss att få förlåtelse för våra synder. (HEBRÉERNA 9:12, 24; 1 PETRUS 3:21, 22)