Tröst och hopp genom den exakta kunskapen om Gud

DET Bibeln säger om Guds kärlek och barmhärtighet väcker oroande frågor hos en del. De frågar: Om det är Guds vilja att ta bort ondskan, om han vet hur det skall gå till och om han har kraft och makt att göra det, varför fortsätter det då att finnas så mycket ont? För dem är problemet att få tre sakförhållanden att stämma överens: 1) Gud är allsmäktig, 2) Gud är kärleksfull och god och 3) tragiska händelser fortsätter att inträffa. De menar att eftersom det tredje påståendet bevisligen är riktigt, måste åtminstone ett av de andra vara oriktigt. För dem ser det antingen ut som om Gud inte kan sätta stopp för ondskan eller att han inte bryr sig om att den finns.

Några dagar efter ödeläggelsen av World Trade Center i New York sade en framstående religiös ledare i USA: ”Hundratals gånger ... har jag blivit tillfrågad om varför Gud tillåter sorg och lidande. Jag har fått erkänna att jag inte har något bra svar på det, inte ens för mig själv.”

Som en reaktion på detta uttalande skrev en professor i teologi att han rördes av ”den goda teologi” som denne religiöse ledare predikade. Han uttalade sig också gillande om hur en forskare såg på saken: ”Lidandets obegriplighet är en del av Guds obegriplighet.” Men är det verkligen omöjligt att förstå varför Gud tillåter ondskan?

Hur ondskan började

Tvärtemot vad religiösa ledare kan säga, är det enligt Bibeln inte omöjligt att förstå varför Gud har tillåtit ondskan. En avgörande faktor för att förstå frågan om ondska är att inse att Jehova inte skapade en ond värld. Han skapade det första människoparet fullkomligt, utan fel och brister. Jehova såg på sitt skaparverk och fann att det var ”mycket gott”. (1 Moseboken 1:26, 31) Det var hans avsikt att Adam och Eva skulle utöka paradiset i Eden till att omfatta hela jorden och att uppfylla den med lyckliga människor under beskydd av hans kärleksfulla suveränitet. (Jesaja 45:18)

Ondskan började med att en andevarelse, som från början var trogen mot Gud, utvecklade en önskan att själv bli tillbedd. (Jakob 1:14, 15) Hans uppror visade sig på jorden när han påverkade det första människoparet till att förena sig med honom i hans motstånd mot Gud. I stället för att visa lydnad mot Guds tydliga anvisning om att inte äta eller röra frukten på trädet för kunskapen om gott och ont, tog Adam och Eva av dess frukt och åt. (1 Moseboken 3:1–6) Genom att göra det var de inte bara olydiga mot Gud, utan de visade också att de ville vara oberoende av honom.

En moralisk stridsfråga

Detta uppror i Eden väckte en moralisk stridsfråga som var av universell betydelse. De  upproriska människorna ifrågasatte om Jehovas sätt att utöva sitt styre över sina skapelser var rätt. Hade Skaparen rätt att begära fullständig lydnad av mänskligheten? Kunde människorna kanske få det bättre om de handlade på ett oberoende sätt?

Jehova hanterade denna utmaning mot sitt styre på ett sätt som tydligt visade hans fullkomliga balans mellan kärlek, rättvisa, vishet och kraft, eller makt. Han kunde ha använt sin kraft eller makt till att omedelbart krossa upproret. Eftersom han hade all rätt att göra det, kunde det ha verkat vara befogat. Men det skulle ändå inte ha gett svar på de moraliska frågor som uppkommit. Å andra sidan kunde Gud helt enkelt ha översett med synden. För somliga i vår tid skulle det se ut att ha varit det mest kärleksfulla alternativet. Men det skulle ändå inte ha besvarat Satans påstående att människor skulle få det bättre om de själva fick styra. Och skulle inte det alternativet kunna få till följd att ytterligare andra kände sig uppmuntrade att vika av från Jehovas väg? Resultatet skulle bli ett lidande utan slut.

I sin vishet har Jehova medgett tid att låta människor handla som de själva vill. Även om detta har inneburit att ondskan har tillåtits vara kvar under den tiden, har människor ändå haft möjlighet att visa om de genom att leva efter sina egna normer för vad som är rätt och fel med framgång kan styra sig själva oberoende av Gud. Vad har resultatet blivit? Människans historia har genomgående kännetecknats av krig, orättvisa, förtryck och lidande. Det slutgiltiga misslyckandet av upproret mot Jehova kommer för alltid att avgöra stridsfrågan som väcktes i Eden.

Under tiden har Gud visat sin kärlek genom att sända sin Son, Jesus Kristus, som gav sitt mänskliga liv som ett lösenoffer. Det gör det möjligt för lydiga människor att bli befriade från syndens och dödens fördömelse, som blev följden av Adams olydnad. Lösenoffret har öppnat vägen till evigt liv för alla som utövar tro på Jesus. (Johannes 3:16)

 Vi har Jehovas tröstande försäkran om att lidandet inte kommer att vara för evigt. ”Bara en liten tid till, och den ondskefulle är inte mer”, skrev psalmisten. ”Du kommer sannerligen att ge akt på hans plats, och han är inte där. Men de saktmodiga, de kommer att besitta jorden, och de kommer helt visst att finna sin rika förnöjelse i överflödet av frid.” (Psalm 37:10, 11)

En trygg och lycklig framtid

Uppfyllelsen av Bibelns profetior visar att den tid är nära då Gud kommer att göra slut på sjukdom, sorg och död. Lägg märke till vilken underbar förhandssyn aposteln Johannes fick av ting som skall komma. Han skrev: ”Jag såg en ny himmel och en ny jord; den förra himlen och den förra jorden hade nämligen försvunnit, och havet är inte mer. ... Och Gud själv skall vara hos dem [människorna]. Och han skall torka bort varje tår från deras ögon, och döden skall inte vara mer; inte heller skall sorg eller skrik eller smärta vara mer. De förra tingen har försvunnit.” I ett uttalande som betonade att det gick att lita på dessa löften fick Johannes uppmaningen: ”Skriv, därför att dessa ord är trovärdiga och sanna.” (Uppenbarelseboken 21:1–5)

Men vad händer då med de miljarder oskyldiga människor som har dött sedan upproret i Eden? Jehova lovar att han skall ge dem som nu sover i döden liv igen. Aposteln Paulus sade: ”Jag har ett hopp till Gud ... att det skall komma att bli en uppståndelse för både de rättfärdiga och de orättfärdiga.” (Apostlagärningarna 24:15) Dessa har framtidsutsikten att få leva i en värld där rättfärdighet skall bo. (2 Petrus 3:13)

Alldeles som en kärleksfull far tillåter sina barn att genomlida en smärtsam operation som han vet kommer att vara till bestående nytta, så tillåter Jehova att människor får genomlida ondskans tillfälliga existens på jorden. Eviga välsignelser väntar alla dem som försöker göra Guds vilja. Paulus förklarar: ”Skapelsen blev ... lagd under fruktlösheten, inte av sin egen vilja utan genom honom som lade den därunder, på grundval av hoppet att också skapelsen själv skall göras fri från slaveriet under förgängelsen och ha Guds barns härliga frihet.” (Romarna 8:20, 21)

Det här är verkligen nyheter – inte av det slag som vi ser på TV eller läser om i tidningar, utan goda nyheter. Det är bästa tänkbara nyheter från ”all trösts Gud” som verkligen bryr sig om oss. (2 Korinthierna 1:3)

[Bilder på sidan 6]

Tiden har visat att människor inte framgångsrikt kan styra sig själva oberoende av Gud

[Bildkällor]

En familj från Somalia: UN PHOTO 159849/M. GRANT; atombomb: USAF photo; koncentrationsläger: U.S. National Archives photo