TANDKÖTTSSJUKDOMAR är bland de vanligaste munsjukdomarna i världen. Men i tidiga stadier kan de vara svåra att upptäcka eftersom de ofta inte ger några omedelbara symtom utan smyger sig på. International Dental Journal listar dem bland sjukdomar som utgör ”ett allvarligt folkhälsoproblem”. Det sägs också att munsjukdomar har ”en betydande inverkan på individer och samhället i stort i form av smärta och lidande, nedsatt förmåga och försämrad livskvalitet”. Om du får veta lite mer om tandköttssjukdomar kan du minska risken för att själv drabbas.

Den lindrigaste varianten kallas gingivit, eller tandköttsinflammation. Ett tecken på att tandköttet är inflammerat kan vara att det blöder spontant eller vid rengöring med tandborste eller tandtråd. Om tandköttet börjar blöda vid en undersökning kan det också tyda på gingivit.

Obehandlad gingivit kan utvecklas till parodontit. I det här stadiet börjar ben- och tandköttsvävnaden, det som håller tänderna på plats, att brytas ned. Man kan vara symtomfri långt fram i sjukdomsprocessen. Vissa tecken på parodontit kan vara djupa tandköttsfickor, lösa tänder, mellanrum mellan tänderna, dålig andedräkt, blödande tandkött eller att tandköttet drar sig tillbaka så att tänderna ser längre ut.

Det finns flera faktorer som kan öka risken för tandköttssjukdomar. Den vanligaste är plack, en bakteriebeläggning som bildas på tänderna. Får man inte bort placket kan tandköttet svullna. Om den här processen fortskrider kan det bildas fickor mellan tänderna och tandköttet, vilket gör att plack kan ta sig ner under tandköttskanten. När bakterierna väl kommit så långt drabbas även ben- och tandköttsvävnaden av inflammationen  och börjar brytas ned. Plack, antingen över eller under tandköttskanten, kan hårdna och bli tandsten. Den är också täckt av bakterier. Tandsten är inte lika lätt att få bort som plack, eftersom den sitter mycket hårdare. Bakterierna kan därför frodas och fortsätta skada tandköttet.

Andra faktorer som kan öka risken för tandköttssjukdomar kan vara dålig munhygien, medicinering som sänker immunförsvaret, virusinfektioner, stress, svårinställd diabetes, överdriven alkoholkonsumtion, tobaksanvändning och hormonförändringar i samband med graviditet.

Tandköttssjukdomar kan få andra konsekvenser. Ömhet i munnen och förlorade tänder kan göra det svårt att äta och njuta av mat. Ditt tal och utseende kan också bli lidande. Forskning har dessutom visat att munhälsan har ett nära samband med det allmänna hälsotillståndet.

Hur kan man veta om man har drabbats av en tandköttssjukdom? Du kanske kände igen några av symtomen som beskrevs i den här artikeln. I så fall är det nog bäst att du kontaktar din tandläkare för en undersökning.

Kan man behandla tandköttssjukdomar? I ett tidigt skede kan sjukdomsförloppet gå tillbaka. Om man däremot redan har utvecklat parodontit är målet att få stopp på nedbrytningen av ben- och tandköttsvävnad. Tandläkare och tandhygienister använder speciella instrument för att ta bort plack och tandsten, även under tandköttskanten.

Även om tillgången till professionell tandvård är begränsad eller obefintlig där du bor, kan du ändå minska risken att drabbas av tandköttssjukdomar genom förebyggande åtgärder. Det bästa sättet är att varje dag ta hand om tänderna och tandköttet.