MÅNGA är skeptiska till de nyheter som presenteras i tv, radio och dagspress. I en gallupundersökning som gjordes i USA 2012 fick deltagarna uppge i vilken utsträckning de litade på att nyheterna var korrekta, objektiva och sakliga. Sex av tio valde antingen alternativet ”inte mycket” eller ”inte alls”. Finns det skäl att vara så skeptisk?

Journalister och organisationer uppger i allmänhet att deras mål är att leverera korrekta och informativa nyheter. Men det finns ändå anledning att vara uppmärksam. Här följer några skäl:

• MEDIEMOGULER. De främsta nyhetsförmedlarna ägs av ett litet antal mäktiga bolag. Det är ofta dessa nyhetsmedier som styr vad som bevakas, hur det bevakas och vilken plats det får i rapporteringen. Eftersom de flesta bolag är vinstdrivande kan de beslut som fattas av nyhetsmedierna påverkas av ekonomiska intressen. Nyheter som skulle kunna sänka ägarnas vinster kanske får gå obemärkt förbi.

• MYNDIGHETER. Mycket av det som behandlas i medierna handlar om myndigheter. De vill ha allmänhetens stöd för sina representanter och sin verksamhet. Och eftersom medierna behöver uppgifter från myndigheterna kan båda parter ibland tjäna på att samarbeta.

• REKLAM. I de flesta länder behöver nyhetsmedierna själva finansiera sin verksamhet, och majoriteten gör det genom reklam. I amerikanska tidskrifter står reklamen för mellan 50 och 60 procent av intäkterna, i dagstidningar för 80 procent och i kommersiella tv- och radiokanaler för 100 procent. Annonsörerna vill naturligtvis inte sponsra program som framställer deras produkter eller verksamhet i dålig dager. Om de inte tycker om de nyheter som produceras kan de välja att köpa reklamplats någon annanstans. Detta gör att redaktörer ibland håller tillbaka nyheter som kan vara ofördelaktiga för annonsörerna.

• OÄRLIGHET. Alla journalister är inte ärliga. En del hittar på sina nyheter. För några år sedan ville en japansk reporter dokumentera hur dykare förstörde korallerna i Okinawa. När han inte hittade några skadade koraller, förstörde han några själv och fotograferade dem. Bilder kan dessutom manipuleras för att vilseleda allmänheten. Bildredigeringsprogrammen har blivit allt bättre, och ibland är det så gott som omöjligt att se vad som är äkta och inte.

• VINKLING. En nyhet kan vara hur väl underbyggd som helst, men det är journalisten som avgör hur fakta presenteras. Vad ska tas med, och vad ska utelämnas? Ett fotbollslag kanske har förlorat en match med två mål. Detta är ett faktum. Men när orsaken till förlusten ska förklaras kan journalisten välja många olika vinklingar.

• UTELÄMNADE FAKTA. När en journalist väljer hur en story ska presenteras utelämnar han ofta detaljer som skulle göra den komplicerad eller väcka frågor. Detta gör att en del fakta överdrivs och andra tonas ner. Nyhetsankaren och reportrar har ofta bara någon minut på sig att berätta en komplicerad historia, och därför kan viktiga detaljer utelämnas.

• KONKURRENS. De senaste årtiondena har antalet tv-stationer ökat rejält, och tittarna är inte längre beredda att se lika länge på en och samma kanal. För att hålla intresset uppe måste nyhetsstationerna därför erbjuda något unikt och underhållande. Boken Media Bias kommenterar utvecklingen så här: ”Tv-nyheterna blev ett enda långt bildspel som skulle locka eller chocka, och inslagen blev förkortade för att matcha tittarnas allt kortare tålamod.”

• MISSTAG. Även den bästa journalist är bara människa och gör misstag. En felstavning, ett felplacerat komma, ett grammatiskt fel – allt detta kan förändra innebörden i en mening. Fakta kanske inte kontrolleras tillräckligt. Och siffror är luriga. En journalist som är stressad inför en deadline kan lätt skriva 10 000 i stället för 100 000.

• FELAKTIGA ANTAGANDEN. Saklig rapportering är inte så lätt som man kan tro. Det som tycks vara sant i dag kan avslöjas som felaktigt i morgon. En gång trodde man att jorden låg i centrum av vårt solsystem. Men nu vet vi att jorden kretsar kring solen.

Även om det inte är förståndigt att tro på allt man hör och läser, betyder inte det att inget går att lita på. Det bästa är att vara lagom skeptisk samtidigt som man behåller ett öppet sinne.

Bibeln säger: ”Prövar inte örat orden, liksom gommen smakar på maten?” (Job 12:11) Här kommer några tips på hur man kan ”pröva” det man hör och läser:

• NYHETSFÖRMEDLARE: Kommer nyheten från en pålitlig och sakkunnig person eller organisation? Har programmet eller publikationen rykte om sig att ägna sig åt seriös rapportering eller skandaljournalistik? Vem finansierar nyhetsförmedlingen?

• KÄLLOR: Framgår det att det ligger mycket research bakom? Är det bara en källa som ligger till grund? Är källorna tillförlitliga, sakliga och objektiva? Är de balanserade, eller har de valts för att stödja en viss synvinkel?

• SYFTE: Fråga dig själv: ”Är främsta syftet med inslaget eller artikeln att informera eller att underhålla? Försöker man främja eller sälja något?”

• TON: Om tonen är upprörd, sarkastisk eller mycket kritisk tyder det på att inslaget är ett angrepp och inte en saklig analys.

• ÖVERENSSTÄMMELSE: Stämmer uppgifterna med det som sägs i andra artiklar? Om olika rapporter skiljer sig åt finns det skäl att vara misstänksam.

• AKTUALITET: Är informationen tillräckligt färsk för att vara relevant? Det som ansågs vara sant för 20 år sedan kanske ifrågasätts i dag. Om det å andra sidan handlar om något som precis har hänt kan informationen vara ofullständig och osäker.

Så hur är det då? Kan man lita på nyheterna? Den vise Salomo gav ett bra råd: ”Den oerfarne tror varje ord, men den kloke aktar på sina steg.” (Ordspråksboken 14:15)