Hepatit B – en smygande mördare

”Jag var en nygift 27-åring, och jag både kände mig frisk och såg frisk ut. Jag hade ett krävande jobb och samtidigt många uppgifter i den församling av Jehovas vittnen som jag tillhörde. Jag hade ingen aning om att min lever hade börjat förstöras av hepatit B.” – Dukk Yun Hahn.

LEVERN renar blodet från giftiga ämnen och utför minst 500 andra viktiga uppgifter. Det är därför som hepatit – inflammation i levern – kan ge så stora hälsoproblem. Hepatit kan orsakas av för stor alkoholkonsumtion eller av att man vistas i giftiga miljöer. Men oftast är det ett virus som är boven i dramat. Forskarna har identifierat fem hepatitvirus och tror att det finns åtminstone tre till. (Se  rutan här nedan.)

Hepatit B-viruset ensamt dödar minst 600 000 personer varje år, vilket är jämförbart  med antalet dödsfall i malaria. Mer än två miljarder – nästan en tredjedel av världens befolkning – har smittats av hepatit B. De flesta har tillfrisknat inom några månader, men för omkring 350 miljoner har sjukdomen blivit kronisk. Oavsett om de har symtom eller inte kommer de att vara smittsamma under resten av sitt liv. *

De som har kronisk hepatit B kan slippa allvarliga leverskador om de får behandling i tid. Men de flesta vet inte att de har smittats, eftersom viruset bara kan upptäckas genom ett särskilt blodprov. Vid en vanlig kontroll kan levervärdena se helt normala ut. Hepatit B är därför en smygande mördare som slår till utan förvarning. Det kan dröja tiotals år efter smittotillfället innan symtomen börjar märkas. Men då kan patienten redan ha drabbats av skrumplever eller levercancer. Var fjärde person med kronisk hepatit B dör av någon av de sjukdomarna.

”Hur har jag smittats?”

”Jag fick de första symtomen när jag var 30”, säger Dukk Yun. ”Jag fick diarré och gick till en västerländsk läkare, men han behandlade bara symtomen. Sedan gick jag till en asiatisk läkare, och han gav mig medicin för magen och tarmarna. Ingen av läkarna tog något hepatitprov. Eftersom jag inte blev av med diarréerna gick jag tillbaka till den västerländska läkaren. * Han tryckte lätt på högra sidan av magen, och det smärtade till. Ett blodprov bekräftade hans misstankar: jag hade hepatit B. Jag blev totalt chockad! Jag hade aldrig fått någon blodtransfusion, och jag hade inte levt ett sexuellt utsvävande liv.”

När Dukk Yun fått sin diagnos testade sig även hans fru, hans föräldrar och hans syskon. Alla hade antikroppar mot hepatit B, men i deras fall hade immunförsvaret besegrat viruset. Var det någon av dem som hade smittat Dukk Yun? Hade de alla fått viruset från samma källa? Det är omöjligt att veta.  Trettiofem procent av alla fall får faktiskt aldrig någon förklaring. Det man vet är att hepatit B inte är ärftligt och att smitta i stort sett aldrig överförs vid social kontakt eller när man äter tillsammans. I stället sprids det genom att blod eller andra kroppsvätskor från en infekterad person kommer in i någon annans blodomlopp genom skadad hud eller slemhinnor.

Det är fortfarande många som får sjukdomen genom transfusioner av smittat blod, särskilt i länder där man aldrig eller bara delvis testar blodgivare för hepatit B. Hepatit B är 100 gånger mer smittsamt än hiv, det virus som orsakar aids. Det räcker med en mycket liten mängd infekterat blod, inte mer än vad som kan finnas på ett rakblad, för att viruset ska överföras. En torkad blodfläck kan smitta i en vecka och kanske ännu längre. *

Viktigt med förståelse

”När det blev känt på jobbet att jag hade hepatit B placerades jag i ett litet kontor långt ifrån de flesta av mina kolleger”, berättar Dukk Yun. Sådan behandling är inte ovanlig och kan bero på missuppfattningar om hur viruset sprids. Även välinformerade personer kan blanda ihop hepatit B med hepatit A, som är mycket smittsamt men inte lika livshotande. Eftersom hepatit B bland annat överförs sexuellt, riskerar även smittade personer med höga moralnormer att betraktas med viss misstänksamhet.

Missuppfattningar och misstänksamhet kan skapa allvarliga problem. På många platser fryser man helt i onödan ut hepatitsmittade, både gamla och unga. De får inte leka med grannbarnen, de blir avvisade från skolor, och de har svårt att få anställning. Rädslan för diskriminering gör också att många drar sig för att testa sig eller berätta att de har sjukdomen. En del riskerar till och med sin egen och familjens framtida hälsa hellre än att berätta sanningen. På så sätt kan den onda cirkeln fortsätta i generationer.

Viktigt med vila

”Trots att min läkare ordinerade fullständig vila gick jag tillbaka till jobbet efter två månader”, berättar Dukk Yun. ”Varken blodprov eller datortomografi visade några tecken på skrumplever, så jag trodde att allt var lugnt.” Tre år senare förflyttade företaget Dukk Yun till en större stad, där livet blev stressigare. Eftersom han hade en familj att försörja och räkningarna strömmade in, fortsatte han jobba.

Inom några månader ökade virusnivån i Dukk Yuns blod dramatiskt, och han började  känna sig utmattad. ”Jag blev tvungen att säga upp mig”, säger han, ”och nu ångrar jag att jag arbetade så hårt. Om jag hade dragit ner på takten tidigare hade jag kanske inte blivit så sjuk och fått så svåra leverskador.” Men Dukk Yun drog lärdom av det som hänt. Han arbetade mindre och drog ner på sina utgifter. Hela familjen samarbetade, och hans fru tog också ett jobb för att bidra till försörjningen.

Livet med hepatit B

Dukk Yuns hälsa stabiliserades, men blodet fick allt svårare att passera genom levern, och blodtrycket ökade. Efter 11 år brast ett blodkärl i matstrupen, vilket ledde till ett kraftigt blodflöde, och han fick ligga på sjukhus i en vecka. Fyra år senare drabbades han av sinnesförvirring. Ammoniak hade ansamlats i hjärnan eftersom levern inte längre kunde filtrera bort det. Med hjälp av behandling fick man bukt med problemet inom några dagar.

Dukk Yun är nu 54 år. Om han blir sämre är alternativen begränsade. Antivirusbehandlingar utplånar inte viruset helt och kan ge allvarliga biverkningar. Det sista alternativet är levertransplantation, men väntelistan är längre än donatorlistan. ”Jag är en tickande bomb”, säger Dukk Yun. ”Men det tjänar ingenting till att oroa sig alltför mycket. Jag är fortfarande vid liv, har en fin familj och någonstans att bo. Sjukdomen har till och med haft oväntade fördelar. Jag har mer tid för familjen och mer tid att studera Bibeln. Det gör att rädslan för att dö i förtid minskar, och det hjälper mig att se fram emot ett liv utan sjukdom.” *

Dukk Yuns positiva inställning bidrar till att hela familjen mår bra, och tillsammans med sin fru och sina barn ägnar han sig på heltid åt kristen verksamhet.

[Fotnoter]

[Infälld text på sidan 13]

Tidig medicinsk behandling kan förhindra skador.

[Infälld text på sidan 14]

Rädsla för diskriminering hindrar många från att testa sig eller berätta att de har hepatit B.

[Ruta på sidorna 12, 13]

 VILKA TYPER AV HEPATIT FINNS DET?

Det finns fem kända virus som orsakar hepatit, och de tre vanligaste kallas A, B och C. Man misstänker att det kan finnas fler. Alla typer av hepatit kan ge influensaliknande symtom och eventuellt gulsot. Men många, särskilt barn, får över huvud taget inga symtom. När det gäller hepatit B och C kan levern redan vara allvarligt skadad när symtomen börjar visa sig.

HEPATIT A

Hepatit A-virus förekommer i smittade personers avföring. Viruset kan överleva i saltvatten, färskvatten och istärningar. Man kan bli smittad om man

● äter otillräckligt tillagade skaldjur från avloppsförorenat vatten eller dricker sådant vatten

● har nära fysisk kontakt med en smittad person, äter eller dricker ur samma kärl eller använder samma bestick

● inte tvättar händerna ordentligt efter toalettbesök, efter blöjbyten på smittade barn eller före matlagning

Hepatit A-viruset orsakar akut men vanligtvis inte kronisk sjukdom. Kroppen lyckas nästan alltid göra sig av med viruset inom några veckor eller månader. Det finns ingen särskild standardbehandling förutom vila och tillräckligt med näring. Alkohol och läkemedel som belastar levern (exempelvis paracetamol) bör undvikas till dess att läkare bedömer att levern är helt återställd. Den som har haft hepatit A kommer troligen inte att få det igen, men kan fortfarande få andra typer. Sjukdomen kan förebyggas genom vaccin.

HEPATIT B

Hepatit B-virus förekommer i blod och andra kroppsvätskor från smittade personer och sprids genom att sådana vätskor överförs till personer som inte är immuna. Viruset kan överföras

● vid förlossningar (från mamma till barn)

● via bristfälligt steriliserade instrument på sjukhus, tandläkarkliniker och tatuerings- och piercingsalonger

● när flera använder samma kanyl, rakblad, nagelfil, nagelsax, tandborste eller något annat som kan överföra en liten mängd blod till skadad hud

● vid sexuella kontakter

Enligt hälsovårdsexperter sprids hepatit B inte via insekter, hosta, amning, handslag, kramar, kindkyssar eller genom att man dricker och äter ur samma kärl eller med samma bestick. De flesta vuxna tillfrisknar från akut hepatit B och är sedan immuna. Små barn löper däremot stor risk att utveckla en kronisk infektion. Obehandlad kronisk hepatit B kan leda till leversvikt och få dödlig utgång. Sjukdomen kan förebyggas genom vaccination.

HEPATIT C

Hepatit C smittar huvudsakligen på samma sätt som hepatit B, men det vanligaste är via förorenade kanyler. Det finns inget vaccin mot hepatit C. *

[Fotnot]

[Ruta på sidan 14]

EN OND CIRKEL

Även om hepatit B förekommer över hela världen, bor ungefär 78 procent av dem med kronisk hepatit B i Asien och på Stillahavsöarna. I stora delar av de regionerna är var tionde person smittbärare. De flesta smittas av modern vid födseln eller tidigt under barndomen när de kommer i kontakt med smittat blod från andra barn. Den här onda cirkeln är nu på väg att brytas med hjälp av ett effektivt vaccin som ges till nyfödda och andra som riskerar att smittas. * På de ställen där man infört vaccinering har man sett en drastisk minskning av sjukdomen.

[Fotnot]

[Bild på sidan 15]

Dukk Yun, hans fru och deras tre barn.

[Bildkälla på sidan 12]

© Sebastian Kaulitzki/Alamy