”De som kallas ’gudar’”

NÄR aposteln Paulus hade botat en ofärdig man i Lystra ropade folkskarorna: ”Gudarna har blivit lika människor och har kommit ner till oss!” De kallade Paulus för Hermes och hans följeslagare Barnabas för Zeus. (Apostlagärningarna 14:8–14) Silversmeden Demetrios i Efesos varnade och sade att ”den stora gudinnan Artemis tempel skulle bli ansett för ingenting” om Paulus fick fortsätta att predika. (Apostlagärningarna 19:24–28)

De som levde under det första århundradet tillbad dem ”som kallas ’gudar’, det må vara i himlen eller på jorden”, precis som många i dag gör. Paulus sade faktiskt: ”Det finns många ’gudar’ och många ’herrar’.” Men han tillade också: ”Det [finns] i alla fall för oss bara en Gud, Fadern”, och ”det finns bara en Herre, Jesus Kristus”. (1 Korinthierna 8:5, 6)

Kallades Jesus också Gud?

Jesus påstod aldrig att han var Gud, men som Jehovas förordnade härskare kallas han i Jesajas profetia för ”Väldig gud” och ”Fredsfurste”. Det sägs vidare i Jesajas profetia: ”På det furstliga herradömets utbredning och på freden skall det inte vara någon ände.” (Jesaja 9:6, 7) Jesus skall därför som furste – som son till den store kungen, Jehova – härska i ”Gud den Allsmäktiges” himmelska regering. (2 Moseboken 6:3)

Någon kanske ändå undrar på vilket sätt Jesus är ”Väldig gud”. Och sade inte aposteln Johannes att Jesus är Gud? Enligt Bibel 2000 lyder Johannes 1:1: ”I begynnelsen fanns Ordet, och Ordet fanns hos Gud, och Ordet var Gud.” Somliga påstår att det här betyder att ”Ordet”, Jesus, som föddes på jorden som ett litet barn, är den allsmäktige Guden. Stämmer det?

Om man skulle tolka den här versen som att Jesus var den allsmäktige Guden, skulle det motsäga det föregående uttalandet: ”Ordet fanns hos Gud.” Man kan inte vara ”hos” någon samtidigt som man är den personen. För att visa att Ordet inte var Gud den Allsmäktige görs det därför i många bibelöversättningar en åtskillnad mellan de två. Några bibelöversättningar lyder till exempel: ”Ordet var en Gud”, ”en gud var Ordet” och ”Ordet var gudomlig”. *

 Översättningar av bibelställen som på grekiska har en liknande konstruktion som den i Johannes 1:1 använder uttrycket ”en gud”. När folkskaror fick höra ett tal av Herodes Agrippa I ropade de: ”Det är en gud som talar.” Och när Paulus överlevde ett bett från en giftig orm sade människor att ”han var en gud”. (Apostlagärningarna 12:22; 28:3–6; Bibel 2000) Det är i överensstämmelse med både grekisk grammatik och Bibelns lära att tala om Ordet som ”en gud” och inte som Gud. (Johannes 1:1)

Tänk på hur Johannes beskrev ”Ordet” i det första kapitlet i sitt evangelium. Han skrev: ”Ordet blev kött och bodde ibland oss, och vi fick en syn av hans härlighet, en sådan härlighet som tillhör [inte Gud utan] en enfödd son från en fader.” ”Ordet” levde alltså på jorden som människan Jesus, med en kropp av kött och blod, och människor kunde se honom. Han kunde därför inte ha varit Gud Allsmäktig, eftersom Johannes sade: ”Ingen människa har någonsin sett Gud.” (Johannes 1:14, 18)

Någon kanske undrar varför Tomas i så fall, när han fick se den uppståndne Jesus, sade: ”Min Herre och min Gud!” Som vi redan sett är Jesus en gud i den bemärkelsen att han är gudomlig, men han är inte Fadern. Jesus hade strax innan sagt till Maria Magdalena: ”Jag far nu upp till min Fader och er Fader och till min Gud och er Gud.” Tänk också på varför Johannes skrev sitt evangelium. Tre verser efter berättelsen om Tomas förklarade Johannes att han hade skrivit sitt evangelium för att människor skulle ”tro att Jesus är Messias, Guds Son” – inte att han är Gud. (Johannes 20:17, 28, 31)

Vem är ”denna världens gud”?

Det finns alltså många gudar. Som vi har sett nämns några av dem i Bibeln. Men människor som för länge sedan såg Jehovas kraft utropade: ”Jehova är den sanne Guden! Jehova är den sanne Guden!” (1 Kungaboken 18:39) Men det finns en annan gud som också har kraft. Bibeln säger: ”Denna världens gud har förblindat förståndet hos dem som inte tror.” (2 Korinthierna 4:4, Bibel 2000)

Kvällen innan Jesus dog varnade han sina lärjungar tre gånger för den här guden och kallade honom ”den här världens härskare”. Han sade att denne mäktige härskare, eller gud, skulle ”kastas ut”. (Johannes 12:31; 14:30; 16:11) Vem är den här guden, och vilken värld härskar han över?

Det är ingen annan än den upproriske ängeln, Satan, Djävulen. Hur vet vi det? Bibeln förklarar att när Satan frestade Jesus visade Satan honom ”världens alla kungariken och deras härlighet, och han sade till honom: ’Allt detta vill jag ge dig, om du faller ner och utför en handling av tillbedjan ägnad åt mig.’” (Matteus 4:8, 9) Om Satan hade erbjudit Jesus något som han inte ägde, hade det inte varit någon frestelse över huvud taget. Ja, det är som aposteln Johannes sade: ”Hela världen ligger i den ondes våld.” (1 Johannes 5:19)

Kom ihåg Jesu löfte: ”Den här världens härskare [skall] kastas ut.” (Johannes 12:31) Ja, den här världen, eller världsordningen, skall tillsammans med dess härskare tas bort. Aposteln Johannes förutsade det med orden: ”Världen försvinner.” Men han tillade: ”Den som gör Guds vilja består för evigt.” (1 Johannes 2:17) Vi skall nu se på några underbara löften från den ende sanne Guden och hur vi kan få nytta av dem.

[Fotnot]

[Bild på sidorna 8, 9]

Människorna i Lystra kallade Paulus och Barnabas för gudar

[Bild på sidorna 8, 9]

Jesus sade till Maria Magdalena: ”Jag far nu upp ... till min Gud och er Gud”