Vad orsakar fetma?
Vad orsakar fetma?
”Vi är mitt uppe i en epidemi som allvarligt kan påverka våra barns hälsa. Om samhället inte sätter in förebyggande åtgärder nu, kommer det växande problemet med fetma inte att kunna stoppas.” – William J. Klish, professor i pediatrik.
PERSONER som inte har problem med vikten kan ha lätt för att vara fördömande mot dem som är överviktiga och feta och betrakta dem som sådana som har svag karaktär och dålig motivation. Men är problemet så enkelt? Är feta människor nödvändigtvis lata och sådana som undviker all fysisk ansträngning? Eller är det i många fall så att det finns andra, mer långtgående orsaker som är svårare att komma till rätta med?
Arv? Livsstil? Eller både och?
I boken Food Fight heter det: ”Om det är livsstilen eller genetiska faktorer som orsakar fetma har länge varit föremål för debatt.” Vad menas med genetiska faktorer i det här sammanhanget? Somliga stöder teorin att människokroppen har en naturlig förmåga att lagra ett överskott av kalorier för eventuella framtida behov. Från samma håll sägs det vidare: ”Sambandet mellan genetiska faktorer och fetma har studerats i årtionden. ... Mycket forskning har nu gjorts när det gäller arvsanlag och fetma. Avancerad teknik används för att hitta gener som gör att vissa människor går upp i vikt och drabbas av sådana sjukdomar som diabetes. Rent vetenskapligt kan 25–40 procent av variationerna i kroppsvikten hos människor i allmänhet tillskrivas arvsanlagen.” I boken heter det vidare: ”Med tanke på att fetma vanligtvis anses bero på svag karaktär, understryker de här siffrorna att de biologiska faktorerna har stor betydelse, men 60 procent eller mer av variationerna kan ändå hänföras till livsstilen.” Det här innebär att fetma till stor del beror på en persons livsstil. Får personen i fråga i sig fler kalorier per dag än vad han eller hon förbränner? Är det i regel fel slags mat som konsumeras? Avsätts det dagligen tid till lagom mycket motion?
På Mayokliniken förklarar man orsaken till fetma i följande enkla ordalag: ”Arvsanlag kan ligga till grund för övervikt eller fetma, men ytterst beror din kroppsvikt på vad du äter och hur mycket du rör dig. På sikt kommer överflödiga kalorier, en stillasittande livsstil eller en kombination av dem att leda till fetma.” (Kursiverat av oss) Samma källa säger vidare: ”Dina
arvsanlag behöver inte göra att du blir fet. ... Oavsett dina genetiska faktorer är det när allt kommer omkring ditt eget val av kosthållning och aktiviteter som kommer att avgöra din vikt.”Viktminskningsindustrin gör enorma vinster när desperata människor försöker återfå sin forna figur. Men vad säger experterna om dessa viktminskningsprogram? ”Fetma är mycket svårt att behandla, och de flesta som går ner i vikt kan inte behålla sin vikt”, sägs det i boken Food Fight. ”Enligt de mest optimistiska beräkningarna är det 25 procent [en av fyra] som går ner i vikt och behåller sin nya vikt, och det kräver ofta många försök.”
Farorna med fetma
Fetma kan leda till allvarliga hälsoproblem. Doktor Scott Loren-Selco, neurolog vid University of Southern California Medical Center, varnar även unga människor som är feta för farorna med typ 2-diabetes. (Se Vakna! för 8 maj 2003.) Han säger: ”Vi ser det hela tiden nu, och tro mig, det är skrämmande. Jag säger till [feta patienter] att jag kan ta dem med till diabetesavdelningen och visa dem hur deras framtid skulle kunna bli: visa dem de blinda, dem som amputerats och det ständigt ökande antalet människor som är fullständigt orkeslösa på grund av typ 2[-diabetes] – och som alla är mycket feta.” Vad är en bidragande orsak? ”De har råd att köpa stora hamburgare och pommes frites – och det gör de också”, säger Loren-Selco. ”Det är ingen som talar om för dem att det är fel – i synnerhet inte snabbmatsföretagen och, uppriktigt sagt, säkerligen inte heller flertalet läkare, som ännu inte har utbildats i näringslära.”
Doktor Edward Taub, en känd författare i näringslära, säger: ”Det har på senare tid blivit mer modernt, och även politiskt korrekt, att tro att övervikt bara är en normal och accepterad del av det moderna livet. Det här är verkligen en häpnadsväckande PR-bragd av de företag som gör sig vinster på att producera mat som vi blir tjocka av.”
Experter säger att de som är ”päronformade”, dvs. har mycket fett runt höfterna, kan ha bättre hälsa än de som är ”äppelformade”, som har fettet fördelat runt bukorganen (i synnerhet om midjemåttet överstiger 90–100 centimeter). Varför det? Därför att ”fettet runt buken ökar risken för att du drabbas av högt blodtryck, kranskärlssjukdomar, diabetes, stroke och vissa typer av cancer”, sägs det i boken Mayo Clinic on Healthy Weight. ”Om du är päronformad – har breda höfter, lår och skinkor – är inte hälsoriskerna lika stora.”
Vad är då lösningen för de miljoner vuxna och barn världen över som är överviktiga och är i riskzonen för att drabbas av allvarliga hälsoproblem? Finns det någon effektiv lösning?
[Ruta/Bilder på sidan 5]
Vad är BMI? Vad kan du utläsa av det?
(För formaterad text, se publikationen)
BMI (body mass index) är ett sätt att mäta kroppens relativa fettmängd i förhållande till dess längd och kan vara en hjälp när det gäller att bedöma om en person är överviktig eller fet. Enligt Mayokliniken bör ett normalt BMI ligga mellan 18,5 och 24,9. Om ditt BMI ligger mellan 25 och 29,9 är du överviktig. Ett BMI över 30 betraktas som stark fetma. Hur räknar du ut ditt BMI? Skulle du kanske behöva rådgöra med din läkare och göra en hälsokontroll?
Du kan räkna ut ditt BMI genom att dividera din vikt i kilo med din längd i meter och sedan dividera detta med din längd i meter. Om du till exempel väger 90 kilo och är 180 centimeter lång är ditt BMI 27,8 (90 ÷ 1,8 ÷ 1,8 = 27,8).
[Tabell]
Normalvikt Övervikt Fetma
BMI 18,5–24,9 25–29,9 30 eller mer
Längd i meter Vikt i kilo
1,47 53 eller mindre 54–64 65 eller mer
1,50 55 eller mindre 56–66 67 eller mer
1,52 57 eller mindre 58–68 69 eller mer
1,55 59 eller mindre 60–71 72 eller mer
1,57 61 eller mindre 62–73 74 eller mer
1,60 63 eller mindre 64–76 77 eller mer
1,63 65 eller mindre 66–79 80 eller mer
1,65 67 eller mindre 68–81 82 eller mer
1,68 69 eller mindre 70–84 85 eller mer
1,70 71 eller mindre 72–86 87 eller mer
1,73 74 eller mindre 75–89 90 eller mer
1,75 76 eller mindre 77–91 92 eller mer
1,78 78 eller mindre 79–94 95 eller mer
1,80 80 eller mindre 81–96 97 eller mer
1,83 83 eller mindre 84–99 100 eller mer
1,85 85 eller mindre 86–102 103 eller mer
1,88 87 eller mindre 88–105 106 eller mer
1,90 89 eller mindre 90–107 108 eller mer
[Bildkälla]
Ur boken Mayo Clinic on Healthy Weight
[Ruta på sidan 5]
Vad är en kalori?
Hur definieras en kalori? Det är en enhetsbeteckning för värmeenergi. Så när du svettas förbränner du kalorier, eller värmeenergi. ”Enheten 1 kalori eller gramkalori definierades ursprungligen som den värmemängd (energimängd) som åtgår för att värma 1 gram vatten 1 °C.” (Nationalencyklopedin) En persons dagliga intag av kalorier, eller energi, varierar beroende på sådana faktorer som längd, vikt, ålder och aktivitetsnivå.
[Ruta/Bild på sidan 6]
Du lever ett stillasittande liv om du
▪ sitter största delen av dagen – tittar på TV eller sitter vid ett skrivbord eller i ett fordon – med andra ord, om du inte rör dig
▪ sällan går längre än 90 meter
▪ har ett stillasittande arbete
▪ inte motionerar minst en gång i veckan i 20–30 minuter
[Bildkälla]
Enligt boken Mayo Clinic on Healthy Weight