Blick på världen

Fenomenet med trafikstockningar

Har du någon gång undrat över varför du, efter att ha varit tvungen att krypköra ett tag, plötsligt kan köra i normal hastighet igen utan att se någon egentlig orsak till förseningen? ”Det finns verkliga orsaker till sådana missräkningar som att trafiken i stort sett avstannar, även om det inte inträffat någon olycka eller är dålig vägbeläggning”, sägs det i The Wall Street Journal. ”Bilar uppför sig ungefär som molekyler i gas.” Det räcker med att hastigheten sänks bara en kort stund för att det skall bildas ”en longitudinalvåg” som arbetar sig bakåt och tvingar bilar långt bak i kön att krypköra. ”Enligt  en beräkning finns det i 75 procent av trafikstockningarna inte någon synlig orsak”, sägs det vidare i tidningen. ”Orsaken kan ha kommit och gått för flera timmar sedan, men verkningarna kvarstår.” För att undvika trafikstockningar kan det hjälpa att ta en annan väg, när det är relativt lite trafik i en stad. Men när gatorna är igenkorkade och andra förare också försöker hitta alternativa vägar, ”är chansen att du skall hitta en snabb väg ungefär lika stor som att du lyckas välja den snabbaste kön i snabbköpet”, sägs det i artikeln. ”Avspända förare klarar sig faktiskt bättre än förare som hela tiden spanar efter den snabbaste vägen.”

Nikotinberoendet kommer snabbt

”Det första blosset på en cigarett kan räcka för att en tonåring skall fastna i beroendet”, rapporterar den kanadensiska tidningen National Post. ”Den här överraskande upptäckten kullkastar den rådande uppfattningen att nikotinberoende är en smygande process som kommer först efter det att någon varit storrökare i flera år.” I en sex år lång undersökning som omfattade 1 200 tonåringar upptäckte forskare att ”fysiskt beroende är en mycket starkare kraft än grupptryck, till och med hos sådana som inte rökte så ofta”, sades det i tidningen. Enligt undersökningen ”börjar symtomen på nikotinberoende märkas hos många unga rökare någon gång mellan det att de röker sin första cigarett och att de röker dagligen”. Forskarna säger att antirökkampanjer inte bara borde syfta till att hjälpa ungdomar att stå emot pressen att röka, utan också till att hjälpa dem som har rökt att övervinna sitt sug efter nikotin.

Är det möjligt att bli alltför ren?

Många människor uppskattar att ta en varm dusch eller ett varmt bad vid slutet av dagen. Men ”ett minutiöst tvättande kan ge upphov till många hudproblem”, sägs det varnande i den australiska tidningen The Daily Telegraph. ”Människor duschar alltför ofta och alltför länge och använder fel slags produkter på huden.” Hudläkaren Megan Andrews förklarar: ”Vi tycker alla om att känna oss riktigt rena, men faktum är att känslan av att vara riktigt ren tyder på att huden har blivit skadad. ... Människor känner sig rena och fräscha men skadar sig själva.” Varför? Därför att alltför noggranna tvättvanor gör att huden ”berövas sina naturliga oljor, att dess skyddsbarriär av mikroorganismer skadas och att kroppens största organ [huden] lätt får små sprickor och ärr”, rapporterar tidningen, som påpekar att det i torrt vinterväder ”är särskilt viktigt att vara försiktig”. Megan Andrews rekommenderar att man inte skall ta mer än en snabb dusch per dag.

Katastrofalt råd

”Fram till 1970-talet hade de flesta byar i Bangladesh och Västbengalen [Indien] antingen grävt brunnar eller hämtat sitt vatten från sjöar eller floder – och drabbades regelbundet av kolera, dysenteri och andra vattenburna sjukdomar”, sägs det i The Guardian Weekly. ”Sedan gav FN människor rådet att borra djupa ’rörbrunnar’ i grundvattenreservoarerna (lager av porösa och lättgenomträngliga vattenbärande bergarter) för att få rent, patogenfritt vatten.” Närmare 20 miljoner brunnar grävdes i Bangladesh, Vietnam, Laos, Burma (nu Myanmar), Thailand, Nepal, Kina, Pakistan, Kambodja och Västbengalen i Indien. Men många av brunnarna nådde ner till arsenikhaltiga sediment som ligger långt under markytan. Det har lett till arsenikförgiftning i en sådan omfattning att WHO kallar den ”världens största massförgiftning av en befolkning genom tiderna”. Omkring 150 miljoner människor har druckit det förgiftade vattnet under de gångna två årtiondena. Enbart i Bangladesh uppgår antalet fall av allvarlig arsenikförgiftning till 15 000. Lokala grupper, regeringar och FN har övervägt olika möjligheter, men ännu har ingen genomförbar strategi för att lösa situationen hittats.

Tyd signalerna i tid

”Åttio procent av de barn som försöker begå eller begår självmord ger signaler om det verbalt eller i skrift dagar eller månader i förväg”, rapporterar tidningen Milenio som ges ut i Mexico City. De huvudsakliga orsakerna till att minderåriga inte längre vill leva är misshandel (fysisk, känslomässig eller verbal), sexuellt utnyttjande, upplösning av familjen och skolrelaterade problem. Enligt José Luis Vázquez, specialist i psykiatri vid Institutet för social trygghet i Mexico, har döden blivit en sådan vanlig företeelse på TV och i filmer, dataspel och böcker att barn har fått en felaktig uppfattning om livets värde. Han tillägger att 15 av 100 barn mellan åtta och tio år har självmordstankar och att fem procent av dem gör allvar av det och tar sitt liv. I tidningen rekommenderas föräldrar att vara vakna för om barnen nämner självmord och inte bara ignorera det som något slags utpressning eller som ett försök att få uppmärksamhet. Det sägs vidare: ”Föräldrar bör vara tillsammans med sina barn, leka med dem, bevara ett gott kommunicerande och alltid visa dem kärlek.”

Ilska är skadligt för dig

Enligt Valentina D’Urso, som undervisar i psykologi vid universitetet i Padua i Italien, ”är ilska ett ständigt växande fenomen i vårt samhälle, men den har negativa effekter på organismen”. Muskelspänningar och ökad hjärt- och andningsverksamhet får kroppen att komma i ett tillstånd av stress. Ilska kan också begränsa en persons förmåga att resonera och försämra hans kontroll över sina handlingar. ”Låt oss ta för vana att förutse risksituationer. ... Låt oss lugnt och behärskat omedelbart säga: ’Jag håller inte med’, och vi kommer att få ett mycket bättre liv”, säger Valentina D’Urso.

Stressade läkare

Kanadensiska läkarsällskapet intervjuade nyligen 2 251 läkare runt om i landet och ”upptäckte att 45,7 procent av dem var i en framskriden fas av utbrändhet som kännetecknades av känslomässig utmattning, cynism och känslor av att vara ineffektiva i arbetet”, sägs det i tidningen The Vancouver Sun. Bland de faktorer som enligt dr Paul Farnan, samordnare vid Physician Support Program i British Columbia, bidrar till att många läkare känner sig stressade är svårigheten att hitta semestervikarier, alltför krävande jourtjänstgöring och den enorma mängden skrivbordsarbete. Doktor Farnan uppmuntrar stressade läkare att hitta balans i livet genom att tillbringa tid med familjen och att engagera sig i aktiviteter som ger dem känslomässig och andlig tillfredsställelse.