Djur – en gåva från Gud

HAR du varit i en djurpark eller på cirkus någon gång? Fick du lust att krama om eller kela med något av de vackra djuren – kanske ett majestätiskt lejon eller en stor sibirisk tiger? Du kanske blev fascinerad över att se djurtämjaren eller djurskötaren göra det. För omkring 2 000 år sedan sade en bibelskribent: ”Varje art av vilda djur såväl som av fåglar och krypande djur och djur i havet blir tämjd och har blivit tämjd av människosläktet.” (Jakob 3:7)

Alla slags djur reagerar positivt på kärleksfull omvårdnad och uppmärksamhet. Det kan verkligen vara en fröjd att se djur tillsammans med människor som har gjort dem tama och visar dem tillgivenhet. Den romerske författaren Plinius, som var ungefär samtida med bibelskribenten Jakob, nämnde tämjandet av elefanter, lejon, tigrar, örnar, krokodiler, ormar och till och med fiskar.

Men man började tämja djur för att ha dem som sällskapsdjur mycket tidigare än så. Långt före Jakobs och Plinius tid tämjde egyptierna vilda djur. Också i vår tid hålls sådana som sällskapsdjur på en del håll, djur som man annars vanligen ser på zoo.

Tidiga band till människan

Bibeln, som är den äldsta redogörelsen för mänsklighetens historia, berättar att den förste mannen, Adam, gav namn åt djuren. ”Vadhelst människan kom att kalla det, det vill säga varje levande själ, det var dess namn. Så gav då människan namn åt alla husdjuren och åt himlarnas flygande skapelser och åt varje vilt djur på fältet”, säger Bibeln. (1 Moseboken 2:19, 20) Adam måste ha studerat djuren noga för att kunna ge dem passande namn. Men han behövde inte vara rädd – inte ens för de vilda djuren. De levde i fred med honom, och han kunde verkligen njuta av deras sällskap.

Gud gav Adam och hans hustru, Eva, ansvaret att ta hand om djuren. Guds avsikt, som beskrivs i Bibeln, var att människorna skulle ”råda över havets fiskar och himlarnas flygande skapelser och husdjuren och hela jorden och varje annat djur som rör sig, vilket är i rörelse på jorden”. (1 Moseboken 1:26)

Ett fortsatt nära band

När människor utövar sin myndighet över djuren på rätt sätt kan det få hjärtevärmande resultat. Ett älskat djur kan komma att betraktas som en uppskattad vän och till och med som en del av familjen. Så var det också för tusentals år sedan, vilket man kan förstå av en berättelse i Bibeln om en fattig mans ”enda tacklamm, ett litet”.  Profeten Natan berättade om lammet för kung David och sade: ”Av hans [den fattige mannens] brödbit brukade det äta, och ur hans bägare brukade det dricka, och i hans famn brukade det ligga, och det blev som en dotter för honom.” (2 Samuelsboken 12:1–3)

I dag finns det många som har förståelse för att ett djur kan bli som en älskad kamrat, som en familjemedlem. Ett exempel på det är en familj som bor nära Harare, Zimbabwes huvudstad. Föräldrarna köpte en hund åt vart och ett av barnen som sällskap. När en av pojkarna, som då var åtta år, var ute och gick med sin hund, föll plötsligt en stor giftorm, en grön mamba, ner från ett träd framför honom. Mamban anföll, men blixtsnabbt gick hunden emellan och räddade barnets liv. Kan du föreställa dig hur mycket familjen uppskattade den hunden?

De som är döva uppskattar särskilt att ha en hund som är tränad att hjälpa dem, en signalhund. En kvinna berättar: ”Twinkie hör ringklockan, och hon kommer och rör med tassen vid mina ben och för mig till ytterdörren. Det är likadant när Twinkie hör timern på ugnen ringa. Då springer hon också fram till mig, och jag följer efter henne. Om brandlarmet ljuder är Twinkie tränad att fånga min uppmärksamhet och sedan lägga sig ner för att visa att det är fara på färde.”

Särskilt anmärkningsvärt är det värdefulla samspelet mellan blinda och deras ledarhundar. Michael Tucker, som tränar ledarhundar och har skrivit boken The Eyes That Lead, anser att en ledarhund kan öppna en helt ny värld för blinda och ge dem ”frihet, oberoende, kamratskap och möjlighet att komma ut”. Ja, att se en sådan hund i gott samarbete med sin husse eller matte kan verkligen vara underbart!

De som är funktionshindrade på andra sätt och har en s.k. servicehund är i en liknande situation. En kvinna som är rullstolsburen har en hund som lärt sig att lyfta telefonluren och slicka frimärken! En annan hund lyder 120 kommandon, bland annat att hämta konservburkar och paket från hyllorna i affärer. Den funktionshindrade mannen som äger hunden använder en laserpekare för att visa vilka varor han vill ha, och hunden hämtar dem åt honom.

Äldre kan också ha glädje och nytta av sällskapsdjur. En doktor i veterinärmedicin sade att ”sällskapsdjur (till exempel hundar) ger de äldre uppsåt och mening i livet under en period då de ofta fjärmas från social gemenskap”. Tidningen The Toronto Star skriver: ”Sällskapsdjur bidrar till minskad stress, färre läkarbesök och till och med bättre möjligheter att överleva hjärtinfarkter.”

 The New Encyclopædia Britannica innehåller följande intressanta iakttagelse: ”När man har sällskapsdjur får barn möjlighet att lära sig det nära sambandet mellan privilegier och ansvar och även en del om sex. De uppmärksammar snart parningsprocessen, som åtföljs av en period av dräktighet och de olika problem som hör ihop med att föda och ta hand om ungar.”

Högt älskade sällskapsdjur

Den anmärkningsvärda lojalitet som djur visar får faktiskt en del människor att älska sina sällskapsdjur mer än sina egna familjemedlemmar. I samband med skilsmässor tvistar man ibland om vem som skall få vårdnaden om familjens husdjur, och vissa har testamenterat oerhörda tillgångar till sina sällskapsdjur.

Det är verkligen inte underligt att sällskapsdjur och det som hör samman med dem är en lukrativ bransch. Böcker och tidskrifter ger råd om allt som har med sällskapsdjur att göra. Väl medvetna om att en del djurägare vill ge sina djur ett överflöd av lyx tillhandahåller företagen allt som djurägarna kan tänkas vilja ha.

Man kan till exempel konsultera specialister som behandlar varje typ av sjukdom som ett  husdjur kan få. Det finns djurpsykiatrer som skriver ut antidepressiva läkemedel till sällskapsdjur. Det finns också advokater, försäkringsagenter, skönhetssalonger och träningsinstitut för djur. Det hålls begravningar för sällskapsdjur. Man erbjuder även kloning av sällskapsdjur – men allt detta kostar förstås!

Det är tydligt att många är mycket fästa vid sina sällskapsdjur. I sin bok The Animal Attraction konstaterar dr Jonica Newby: ”När en hund springer fram till oss, viftande på svansen, och slickar oss, som om det bästa som har hänt på hela dagen var att vi kom hem, verkar det rimligt att kalla det ’kärlek’.” Det är lätt att förstå varför många som har husdjur gärna vill återgälda denna ”kärlek”.

Men att tillskriva ett djur mänskliga egenskaper kan vara riskabelt, eftersom ett djur inte kan fylla våra behov i samma utsträckning som människor kan. Miljön i storstäder medför också anpassningssvårigheter för vissa sällskapsdjur och deras ägare. Vi kommer att se närmare på det i följande artikel.

[Bild på sidan 3]

Tämjandet av vilda djur har en lång historia

[Bildkälla]

En detalj från The Great King of the Parthians Hunts With His Tame Panthers av Giovanni Stradanno: © Stapleton Collection/CORBIS

[Bild på sidan 4]

Israelitiska herdar behandlade lamm med öm omsorg

[Bild på sidan 5]

Sällskapsdjur kan vara till hjälp för funktionshindrade och äldre