Piñata – en gammal tradition

FRÅN VAKNA!:S MEDARBETARE I MEXICO

BARNEN i grannskapet har ett kalas. Man kan höra deras upphetsade röster: ”Dale! Dale! Dale!” (Slå den! Slå den! Slå den!) Vi kikar in på innergården och ser en liten färgglad åsna i papier-maché, upphängd mellan två träd. Ett av barnen, som har en bindel för ögonen, försöker träffa den med en käpp och göra hål på den. De andra barnen hejar på. Till slut går åsnan sönder, och godis, frukt och leksaker trillar ut. Under skrik och skratt samlar barnen upp godsakerna. Det ser skojigt ut. Vi får höra att åsnan kallas för en piñata, och att slå sönder en piñata på fester är tradition här i Mexico och i en del andra latinamerikanska länder.

Vi undrar varför traditionen med piñata är så populär. Vad har den för ursprung? Har det någon speciell innebörd att slå sönder en piñata? Vi bestämde oss för att undersöka det.

Ursprunget till piñata

En vanlig uppfattning är att kineserna kan ha varit de första som hade något som påminde om en piñata i samband med deras nyårsfirande, som också markerade vårens ankomst. De gjorde figurer som föreställde kor, oxar och bufflar, klädde dem med färgat papper och fyllde dem med fem sorters frön. Käppar i olika färger användes för att slå sönder dem. Det färgade papperet som täckte figurerna brändes, och askan togs till vara för att den skulle föra med sig tur under det kommande året.

Man tror att den italienske upptäcktsresanden Marco Polo tog med sig den här traditionen från Kina hem till Italien under 1200-talet. Där fick den sitt nuvarande namn från det italienska ordet pignatta, eller bräckligt krus, och kruset fylldes med prydnadssaker, smycken eller godis i stället för frön. Traditionen spreds sedan vidare till Spanien, där man brukade slå sönder en piñata första söndagen under fastan. * Spanska missionärer verkar ha tagit med sig det här bruket till Mexico i början av 1500-talet.

Missionärerna kan ha blivit överraskade (precis som vi), när de upptäckte att det redan fanns en liknande tradition i Mexico. Vid slutet av året firade aztekerna Huitzilopochtlis födelsedag, deras sol- och krigsgud, genom att sätta en lerkruka på en påle i hans tempel. Krukan dekorerades med färggranna fjädrar och fylldes med små dyrbarheter. Sedan slogs den sönder med en käpp, och innehållet som föll ut offrades till gudabilden. Även mayafolket lekte en lek där de medverkande  hade bindlar för ögonen och slog på en lerkruka som hängde i ett snöre.

Spanska missionärer använde sig fyndigt nog av piñata för att kunna predika bland indianerna. Den fick bland annat symbolisera de kristnas kamp mot Djävulen och synden. En piñata var ursprungligen en lerkruka som täcktes med färgat papper, och för att likna en stjärna fick den sju uddar, eller tofsar. De sades symbolisera de sju dödssynderna – girighet, frosseri, lättja, högmod, avund, vrede och vällust. Att slå sönder en piñata medan man hade en bindel för ögonen betydde viljestyrka och blind tro som skulle besegra frestelser och ondska. Innehållet som föll ut var belöningen.

Dagens piñata

Längre fram blev piñata en del av festligheterna under posadas * vid jultid och har fortsatt att vara det till våra dagar. (En piñata som har formen av en stjärna symboliserar stjärnan som hjälpte astrologerna att hitta till Betlehem.) En födelsedagsfest anses inte vara en riktig födelsedagsfest utan en piñata. Det har faktiskt blivit så utmärkande mexikanskt med piñata att den har blivit en mexikansk exportvara.

Vi upptäckte att många i Mexico inte längre ser piñata som något med en religiös  innebörd, utan bara som ett oskyldigt nöje. Man använder i själva verket piñatas i många festliga sammanhang, inte bara när det är posadas eller födelsedagar. Och nu kan man köpa piñatas i alla möjliga former, inte bara den traditionella som ser ut som en stjärna. Ibland gör man piñatas i form av djur, blommor eller clowner.

När en kristen funderar på att ha en piñata på sin bjudning, bör han ta hänsyn till andras samveten. (1 Korinthierna 10:31–33) Något som också är viktigt är inte vad den här traditionen innebar för hundratals år sedan, utan hur den uppfattas i dag där man bor. Naturligtvis kan uppfattningarna variera från plats till plats. Därför är det vist att inte göra en stor sak av det. Bibeln säger: ”Var och en må fortsätta att söka den andres fördel i stället för sin egen.” (1 Korinthierna 10:24)

[Fotnoter]

[Bild på sidan 23]

När man funderar på att ha en piñata på sin bjudning, bör man ta hänsyn till andras samveten

[Bild på sidan 23]

Piñatas finns i alla former och färger