Blick på världen
Blick på världen
Kostsamt programfel
Dataingenjörer drog en lättnadens suck när de flesta datasystem lyckligt klarade sig igenom övergången från 1999 till 2000. En del systemerare hade förutspått att många datorprogram, som inte kan skilja mellan 1900 och 2000 på grund av programmeringsmetoden att utelämna de första två siffrorna i ett årtal, skulle krascha och orsaka alla möjliga avbrott. (Se Vakna! för 8 februari 1999, sidorna 21–23.) För att förhindra detta arbetade programmerare med att åtgärda bristfälliga system före det ödesdigra datumet. Hur mycket kostade detta? Enligt en artikel i den franska dagstidningen Le Monde beräknade en finansgrupp siffran till ”mellan 300 och 600 miljarder dollar över hela världen”. USA använde omkring 100 miljarder dollar och Frankrike 20 miljarder dollar. Som en jämförelse kan nämnas att kriget mot Irak kostade de allierade styrkorna ”mellan 46 och 60 miljarder dollar”. Likväl ”kommer historien att upprepa sig ... med en rad nya datorrelaterade sifferproblem att oroa sig över”, konstaterar The Wall Street Journal. Lyckligtvis ”är det inte troligt att några av dessa problem kommer att nå samma omfattning som 2000-problemet”.
Problem med lösenord
Glömda lösenord kostar amerikanska företag miljoner dollar årligen på grund av förlorad produktivitet och behovet av att få teknisk hjälp. ”För tjugo år sedan behövde människor bara komma ihåg sitt socialförsäkringsnummer och kanske ett eller två telefonnummer”, skriver The New York Times. Men nu har det blivit vardagsmat för många att använda lösenord för att få tillträde till datafiler och e-posttjänster på sitt arbete. Det är faktiskt inte ovanligt att folk har dussintals med lösenord, koder och personliga identifieringsnummer att komma ihåg. En nätverksadministratör påstods ha 129 lösenord i bruk. Några företag håller därför på att ersätta system där lösenord används med system där fingeravtrycksskannrar och andra högteknologiska säkerhetsanordningar används.
Vrede och ditt hjärta
”Människor med benägenhet för vrede löper nästan tre gånger så stor risk att drabbas av hjärtinfarkt som de som är sena till vrede”, uppger en rapport i tidningen The Globe and Mail. Närmare 13.000 människor tog del i en sex år lång utvärdering av riskerna för hjärtsjukdom. Ingen av dem som deltog i undersökningen hade någon hjärtsjukdom när undersökningen började. Var och en fick svara på ett antal frågor och blev sedan klassificerad efter huruvida han eller hon hade låg, måttlig eller hög benägenhet för vrede. Under denna sexårsperiod hade 256 drabbats av hjärtinfarkt. Studien visade att de som bedömdes ha måttlig benägenhet för vrede löpte 35 procent större risk att få hjärtproblem. Doktor Janice Williams, ansvarig för studien vid University of North Carolina i USA, säger: ”Vrede skulle kunna leda till hjärtinfarkt, särskilt bland medelålders män och kvinnor med normalt blodtryck.” Därför rekommenderade forskarna att personer med benägenhet för vrede borde överväga att använda sig av metoder för att dämpa sin stress.
Ändrad syn på rökning
”Efter hundra års allt mer tilltagande cigarettrökning håller världen nu på att ta avstånd från cigaretter”, uppger en rapport från Worldwatch Institute. Från 1990 till 1999 har konsumtionen av cigaretter i världen minskat med 11 procent. I USA har denna nedåtgående trend hållit i sig i nästan 20 år, och 1999 röktes 42 procent färre cigaretter än 1980. Rapporten omnämner antirökkampanjer, en växande medvetenhet om farorna med rökning och högre cigarettpriser som orsaker till nedgången. Dessutom ”har antalet rökta cigaretter per person sjunkit med 19 procent i Frankrike sedan rekordåret 1985, med 8 procent i Kina sedan 1990 och med 4 procent i Japan sedan 1992”, uppger rapporten.
Sjukdom nonchaleras av oförsäkrade
En nyligen genomförd undersökning i USA visade att människor som inte har någon sjukförsäkring har större benägenhet att nonchalera sjukdomstecken och är mindre hågade att söka medicinsk hjälp, uppger nyhetsbyrån
Reuters. Undersökningen, som ursprungligen publicerades i tidskriften Archives of Internal Medicine, grundades på uppgifter som hade samlats in av National Center for Health Statistics. Forskning visar att till och med när det fanns tecken på allvarlig sjukdom, såsom dimsyn eller uppträdandet av en knöl i bröstet, var de som inte hade sjukförsäkring mycket mindre benägna att söka medicinsk vård än de som hade försäkring. Rapporten konstaterade: ”Det är ironiskt att vid en tid då vårt land inför grundläggande rättigheter för en patient, så har vi ännu inte infört rättigheten att vara patient.”Londons medeltidszoo
Utgrävningar under det berömda Towern i London har uppdagat nya detaljer om ”ett medeltida menageri som innehöll en ovanlig samling djur”, meddelar The Sunday Times i London. Forskare säger att det finns bevis för att 100 olika arter, däribland noshörningar, antiloper, tigrar, strutsar, ormar och alligatorer, en gång hölls under det som nu är västra delen av Towern. Experter har under en tid känt till att den zoologiska trädgården existerade, men ny forskning i kungliga och kyrkliga arkiv och i universitetsarkiv har, tillsammans med information som samlats från utgrävningen, klarlagt många detaljer. Menageriet grundades 1210 av kung Johan och stängdes 1835 när London Zoo öppnades i Regent’s Park. Några djur flyttades då över till den nya zoologiska trädgården, medan andra skickades över till Amerika. Att menageriet bestod under så lång tid berodde huvudsakligen på intresset hos de efter varandra följande monarkerna och på den relativt stabila situationen i landet. Geoffrey Parnell, chefsarkivarie vid Towern, säger: ”Det var tydligen Londons mest varaktiga nöjesfält, och det roade både kungligheter och vanligt folk i århundraden.”
Ögonblicklig rättvisa
Tre domare i delstaten Espírito Santo i Brasilien håller på att testa ett datorprogram som är utformat för att hjälpa till med att skipa ögonblicklig rättvisa, uppger tidskriften New Scientist. Programmet, som kallas Den elektroniska domaren, körs i en bärbar dator. När en mindre olyckshändelse inträffar, ringer polisen till en domare och ett domstolsbiträde och ber dem komma till olycksplatsen. Programmet är utformat för att hjälpa den mänsklige domaren att utvärdera bevisen och vittnesmålen och så kunna skipa rättvisa direkt på platsen. Detta görs genom att programmet ställer en serie frågor till domaren, till exempel: ”Stannade föraren vid rött ljus?” eller: ”Hade föraren druckit alkohol och överskridit den lagstadgade gränsen för alkohol i blodet?” Sedan gör datorn en utskrift av domslutet och skälet till det. Enligt New Scientist kan programmet också utfärda ”böter, rekommendera skadestånd och till och med föreslå fängelsestraff”. Förhoppningen är att detta datorprogram skall hjälpa mänskliga domare att vara mer effektiva och på så sätt hjälpa till att lätta bördan för Brasiliens överbelastade rättssystem.
Vatten lockar kunder
En del handelsmän i Indien har dragit fördel av en nyligen inträffad torka för att locka till sig kunder. De erbjuder gratis vatten vid köp av större hushållsapparater. The Times of India rapporterade att en återförsäljare lovade 500 liter vatten fyra dagar i veckan under två sommarmånader till den kund som köpte en ugn, ett kylskåp, en tvättmaskin eller en TV. En annan butik erbjöd gratis vatten under resten av sommaren vid köp av ett kylskåp eller en TV. I den nordvästra delen av delstaten Gujarat fann man att på grund av att man upplevt en av de värsta vattenkriserna någonsin, var vatten långt mer lockande än gåvor bestående av guld, silver eller semestererbjudanden. I staden Rajkot hävdade affärsmän att erbjudandet av vatten för att locka kunder hade ökat deras försäljning trefaldigt.
Diamantmysterium löst
Det hårdaste naturliga ämne som människan känner till, diamant, bildas när kol utsätts för extremt hög temperatur och högt tryck. Men vad händer med en diamant när den i sin tur utsätts för tryck? Vetenskapsmän har försökt besvara den frågan i 40 år — det vill säga tills helt nyligen. ”Det visar sig att när tillräckligt tryck anbringas i lämpliga vinklar så omvandlas det hårdaste kända naturliga ämnet till grafit, den form av kol från vilken det bildades”, uppger The Buffalo News. Vetenskapsmän säger att de hoppas kunna använda det de har lärt sig genom sina experiment för att framställa bättre diamantverktyg.