Jordbävning!
Jordbävning!
FRÅN VAKNA!:S KORRESPONDENT PÅ TAIWAN
”Jag låg och läste i min lägenhet på nionde våningen i Taipei, när ljuset blev svagare. Sedan började rummet att röra sig kraftigt. Det var som om något monster hade gripit tag i byggnaden och skakade den från den ena sidan till den andra. Jag kastade mig in under ett bord, eftersom jag hörde saker gå sönder på våningen ovanför och jag blev rädd för att taket skulle falla ner över mig. Det tycktes aldrig ta slut.” — En journalist som bor på Taiwan.
JORDBÄVNING. Själva ordet framkallar fruktan, och under den senaste tiden kanske du har hört det med oroväckande regelbundenhet. Enligt U.S. Geological Survey inträffade under 1999 fler stora jordbävningar än vanligt, och följden blev dubbelt så många döda som årsgenomsnittet.
Den största jordbävningen under 1999 inträffade på Taiwan, där två av jordskorpans större kontinentalplattor möts. Sammanlagt är det 51 förkastningssprickor som löper genom Taiwan. Därför är det inte någon överraskning att omkring 15.000 jordbävningar registreras här varje år. Men de flesta är för små för att kännas.
Så var det inte den 21 september 1999. Klockan 1.47 skakades Taiwan av en jordbävning som var så svår att president Lee Teng-hui talade om den som ”öns värsta på hundra år”. Den varade bara 30 sekunder, men mätte 7,6 på Richterskalan. * Eftersom jordbävningen ägde rum på bara cirka en kilometers djup, fick verkningarna stor genomslagskraft. ”Jag vaknade av en kraftig skakning”, säger Liu Xiu-Xia, som bor i närheten av jordbävningens epicentrum. ”Möbler och annan inredning välte, och även taklampan ramlade ner och krossades. Jag kunde inte komma ut, eftersom dörren var blockerad av omkullfallna saker och krossat glas.” Huang Shu-Hong, som kastades ur sängen av jordbävningen, stötte på ett annat problem. ”Ljuset slocknade med en gång, så det blev väldigt mörkt”, säger hon. ”Jag snubblade ut och tillbringade resten av natten vid vägkanten tillsammans med mina grannar. Marken tycktes aldrig sluta att röra sig.”
Räddningsinsatser
I gryningen visade det sig vilka följder jordbävningen hade fått. Så många som 12.000 byggnader — från enplanshus till bostadshus med flera våningar — hade fallit ihop. När nyheten om katastrofen spreds, kom kunniga räddningsarbetare från 23 länder till Taiwan för att bistå de lokala hjälparbetarna. Många drabbade var fortfarande instängda på grund av all bråte.
De första 72 timmarna efter en sådan katastrof är avgörande för om man skall kunna hitta överlevande, men här på Taiwan fick räddningsarbetare vara med om några häpnadsväckande räddningar. Ett exempel är en sexårig pojke som blev räddad efter att ha varit instängd i 87 timmar. När arbetare i Taipei använde stora maskiner för att ta bort ruinerna av ett tolvvånings bostadshus, fick man plötsligt fram en ung man. Han och hans bror hade varit instängda i mer än fem dagar, och båda överlevde denna svåra upplevelse!
Sorgligt nog kunde man inte nå fram till alla, och räddningsarbetarna fick uppleva en del mycket sorgliga stunder. Som exempel kan nämnas en man som ledde ett räddningsteam och som med sorg berättade: ”Vi hörde ett barn gråta ända till för åtta timmar sedan. Men sedan blev det tyst.” Till slut steg dödssiffran på Taiwan till över 2.300, och mer än 8.500 var skadade.
Efterverkningarna
Stora ansträngningar gjordes för att förse de hundratusentals som blivit hemlösa på grund
av jordbävningen med husrum. En del av offren tvekade först att gå inomhus igen. Det är lätt att förstå, för under de första tio dagarna efter det första skalvet registrerades nästan 10.000 efterskalv! Ett av dem uppmättes till 6,8 på Richterskalan och medförde att flera redan skadade hus föll samman.Men räddningsarbetet fortsatte ändå. Ett antal organisationer som inte hade någon anknytning till regeringen — bland annat utländska räddningsteam, den buddhistiska gruppen Tzu Chi och brandmän — ställde sin tid och sina kunskaper till förfogande. Jehovas vittnen var också engagerade i räddningsarbetet. I enlighet med andan i Bibelns råd i Galaterna 6:10 hade de två mål. De ville 1) sörja för dem som var besläktade med dem i tron och 2) göra gott mot alla, däribland dem som inte delar deras trosuppfattningar.
Under senare delen av den första dagen körde Jehovas vittnen fram livsmedel, vatten, tält och utrustning för att laga mat utomhus. Eftersom alla förbindelser var brutna, gjorde de äldste i de sex församlingar som fanns i det berörda området en gemensam ansträngning att leta reda på medvittnen och deras släktingar och även dem som studerade Bibeln och intresserade. Vittnen som hade blivit hemlösa uppmuntrades att bo i samma tältläger, så att man kunde sörja för alla på bästa sätt och lätt få kontakt med dem. Resande tillsyningsmän och medlemmar av avdelningskontorets kommitté på Taiwan besökte varje grupp och församling för att ge uppmuntran.
Nästa steg var att reparera de hus och Rikets salar som blivit skadade. Varje församling gjorde upp en lista över dem som behövde hjälp. Sedan, under ledning av den regionala byggnadskommittén, sändes grupper av frivilliga för att utföra de nödvändiga reparationerna. Inom en månad efter jordbävningen var arbetet klart.
Jehovas vittnen gav också hjälp till sina grannar, som inte är vittnen. De besökte till exempel sjukhus och tältläger för att ge tröst. De spred också kopior av artikeln ”Hur du hjälper ditt barn att klara av naturkatastrofer” i Vakna! för 22 juni 1996. Många var tacksamma för att få sådana upplysningar och började genast läsa. När vägarna öppnades, skickade Jehovas vittnen billaster med förnödenheter till isolerade bergsområden som hade blivit hårt drabbade av jordbävningen.
De som studerar Bibeln vet att den för länge sedan förutsagt att de sista dagarna för denna tingens ordning skulle utmärkas av ”jordbävningar på den ena orten efter den andra”. (Matteus 24:7) Men Bibeln försäkrar oss också om att mänskligheten snart, under Guds kungarikes fredliga styre, inte mer skall behöva leva i fruktan för naturkatastrofer. Då kommer jorden verkligen att vara ett paradis. — Jesaja 65:17, 21, 23; Lukas 23:43.
[Fotnot]
^ § 6 Den jordbävning som drabbade Turkiet i augusti 1999 uppmättes till 7,4, men den krävde minst sju gånger så många liv som den som drabbade Taiwan.
[Bild på sidan 26]
Jehovas vittnen höll sina möten medan de bodde i läger
[Bild på sidan 27]
Jordbävningen förstörde många vägar
[Bildkälla]
San Hong R-C Picture Company
[Bildkälla på sidan 25]
San Hong R-C Picture Company
[Bildkälla på sidan 27]
Seismogram på sidorna 2, 25–27: Genom tillmötesgående från Berkeley Seismological Laboratory