Kinesiska fisknät i Indien

FRÅN VAKNA!:S KORRESPONDENT I INDIEN

PÅ INDIENS västkust, omkring 250 kilometer från den indiska subkontinentens sydspets, ligger staden Kochi, tidigare Cochin. Längs stränderna vid ett smalt sund där tidvattnet är framträdande ser man fisknät, på kinesiskt vis upphängda i träställningar. Hur kommer det sig att de används här?

Från 700-talet v.t. och framåt bodde kineser i det här området, och man tror att det var kinesiska handelsmän från Kublai Khans hov som före år 1400 hade med sig detta slag av fiskeredskap till Cochin. Man kan fånga mycket fisk nära stranden i vattnen vid Kochi. Därför användes dessa stora fiskeredskap, som sköttes manuellt, flitigt i mer än ett århundrade, ända tills araberna drev ut kineserna.

När kineserna var borta försvann också näten. Men i början av 1500-talet trängdes araberna bort av portugiser. Tydligtvis var det portugiserna som återinförde sådana nät till Cochin genom att hämta dem från Macao, en ö i sydöstra Kina som då var en portugisisk koloni.

Fastän själva principen är flera hundra år gammal, fungerar de kinesiska näten utmärkt. Och detta trots att ingen nämnvärd förändring har gjorts i jämförelse med den konstruktion eller det förfaringssätt man ursprungligen hade. De fortsätter att sörja för livsuppehället för många fiskare och ge mat åt många människor. Faktum är att fångsten från ett enda nät kan ge mat åt en hel by. Men förutom att de är effektiva är de också tilltalande att se på, särskilt när de vackert avtecknar sig i silhuett mot den gyllene morgon- eller kvällshimlen.

Hur fungerar de?

När man använder de jättelika kinesiska näten, utnyttjar man en stödjepunkt och motvikter för att väga upp nätets och fångstens vikt. När nätet inte används, tas det och den bärande träställningen upp ur vattnet. Man börjar fiska tidigt på morgonen och håller på i fyra eller fem timmar. Näten sänks försiktigt ner i vattnet, antingen av medhjälpare, som gör det genom att justera vikterna som är anslutna till den motsatta änden av den balanserande anordningen, eller av förmannen, som gör det genom att gå på den mittersta bommen i konstruktionen. Nätet är nedsänkt i vattnet mellan 5 och 20 minuter innan det försiktigt lyfts upp och tar med sig fiskar som simmar nära stranden. Genom sin långa erfarenhet vet förmannen när det är exakt rätt tillfälle att ta upp nätet.

På förmannens signal hissar resten av medhjälparna, fem eller sex man, upp nätet genom att dra i repen där motvikterna är fastsurrade. När nätet hissas upp kommer hörnen först. Därför formar sig nätet som ett slags skål med fisken i. Vilket spännande ögonblick för dessa fiskare! Efter en god fångst ger de varandra en lätt klapp på ryggen för att visa att de är glada. Senare kommer fisken att säljas till köpmän, hemmafruar och enstaka turister.

Kineserna, araberna och portugiserna har kommit och försvunnit. Men de kinesiska näten fortsätter att höjas och sänkas i Kochis vatten, precis som för 600 år sedan.

[Karta på sidan 31]

[För formaterad text, se publikationen]

Kochi

[Bildkälla]

Mountain High Maps® Copyright © 1997 Digital Wisdom, Inc.