Matteusevangeliet 20:1–34
Fotnoter
Studienoter
för att få tag på arbetare: En del arbetare anställdes för hela skördetiden, medan andra anställdes en dag i taget alltefter behov.
denar: Ett romerskt silvermynt som vägde ca 3,85 g och hade en bild av kejsaren på ena sidan. Som den här versen visar fick en jordbruksarbetare på Jesus tid vanligtvis en denar för en arbetsdag på tolv timmar. (Se Ordförklaringar och Tillägg B14.)
Omkring tredje timmen: Dvs. omkring kl. 9. Under det första århundradet började dagen vid soluppgången, omkring kl. 6, och judarna delade sedan in dagen i 12 timmar. (Joh 11:9) Den tredje timmen motsvarade alltså omkring kl. 9, den sjätte omkring kl. 12 och den nionde omkring kl. 15. Eftersom man inte kunde mäta tiden exakt angav man ofta bara den ungefärliga tiden för en händelse. (Joh 1:39; 4:6; 19:14; Apg 10:3, 9)
omkring sjätte timmen: Dvs. omkring kl. 12. (Se studienot till Mt 20:3.)
nionde timmen: Dvs. omkring kl. 15. (Se studienot till Mt 20:3.)
omkring elfte timmen: Dvs. omkring kl. 17. (Se studienot till Mt 20:3.)
blir du avundsjuk: Ordagrant ”är ditt öga ont (dåligt)”. (Se studienot till Mt 6:23.) Ordet ”öga” kan användas bildligt om en människas avsikter, inställning eller känslor. (Jämför uttrycket ”avund” i Mk 7:22.)
generös: Eller ”god”. I det här sammanhanget finns det en direkt koppling mellan att vara god och att visa generositet.
När de gick: Även om en del handskrifter förmedlar tanken på att de ”planerade att gå”, har den nuvarande lydelsen starkare stöd i handskrifterna.
upp mot Jerusalem: Jerusalem låg ca 750 m över havet, så det står ofta i Bibeln att folk gick ”upp” till Jerusalem. (Mk 10:32; Joh 2:13; Apg 11:2) Vid detta tillfälle hade Jesus och hans lärjungar varit i Jordandalen (se studienot till Mt 19:1), som har sin lägsta punkt ca 400 m under havsytan, och var på väg upp till Jerusalem, en vandring med en höjdskillnad på omkring 1 000 m.
Människosonen: Se studienot till Mt 8:20.
avrätta ... på en påle: Eller ”fästa ... vid en påle (stolpe)”. Det här är den första av över 40 förekomster av det grekiska verbet staurọō i de kristna grekiska skrifterna. Det här verbet är besläktat med substantivet staurọs, som återges med ”tortyrpåle”. (Se studienoter till Mt 10:38; 16:24; 27:32 och Ordförklaringar under ”Påle” och ”Tortyrpåle”.) Verbet används i Septuaginta i Est 7:9, där man ger en befallning om att hänga upp Haman på en påle som var mer än 20 m hög. På klassisk grekiska betyder detta verb ”omge med pålar”, ”uppföra en palissad”.
Sebedeus söners mor: Dvs. apostlarna Jakob och Johannes mor. Enligt Markus skildring var det Jakob och Johannes som kom med en begäran till Jesus. (Mk 10:35) Det var tydligtvis de som låg bakom denna begäran, men de fick sin mor, Salome, som kan ha varit Jesus moster, att lägga fram den. (Mt 27:55, 56; Mk 15:40, 41; Joh 19:25)
bugade sig: Eller ”föll på knä”. (Se studienoter till Mt 8:2; 18:26.)
en på din högra sida och en på din vänstra: Se studienot till Mk 10:37.
Ni förstår inte vad ni ber om: Sammanhanget och de grekiska verbens pluralform visar att Jesus nu riktar sig till kvinnans två söner, inte till henne. (Mk 10:35–38)
dricka den bägare: I Bibeln används ofta ”bägare” bildligt om det som är Guds vilja för en person, det som han så att säga har tilldelat någon. (Ps 16:5; 23:5) Att ”dricka bägaren” betyder här att underordna sig Guds vilja. ”Bägaren” stod här inte bara för att Jesus skulle behöva lida och dö falskt anklagad för hädelse, utan också för att han skulle bli uppväckt till odödligt liv i himlen.
har makt över människorna: Se studienot till Mk 10:42.
tjänare: Bibeln använder ofta det grekiska ordet diạkonos om någon som troget och ödmjukt betjänar andra. Ordet används om Kristus (Rom 15:8), tjänare till Kristus (1Kor 3:5–7; Kol 1:23), församlingstjänare (Flp 1:1; 1Ti 3:8), tjänstefolk (Joh 2:5, 9) och myndighetspersoner (Rom 13:4).
Inte ... för att bli betjänad utan för att betjäna: Se studienot till Mt 20:26.
liv: Det grekiska ordet psychẹ̄, som i tidigare utgåvor av Nya världens översättning har återgetts med ”själ”, avser här livet. (Se Ordförklaringar under ”Själ”.)
lösen: Det grekiska ordet lỵtron (avlett av verbet lỵō, som betyder ”lösa (upp)”, ”befria”) användes av icke-bibliska grekiska författare om det pris eller den lösensumma som betalades för att friköpa krigsfångar eller slavar. Det förekommer två gånger i de kristna grekiska skrifterna, här och i Mk 10:45. Det besläktade ordet antịlytron förekommer i 1Ti 2:6 och återges med ”motsvarande lösen”. Andra besläktade ord är lytrọomai, som betyder ”befria”, ”friköpa”, ”återlösa” (Tit 2:14; 1Pe 1:18; se också fotnoter) och apolỵtrōsis, som betyder ”befrielse (friköpande) genom en lösen” (Rom 3:24; 8:23; Ef 1:7; Kol 1:14; Heb 9:15; 11:35, fotnot). (Se Ordförklaringar under ”Lösen, friköpande”.)
Jeriko: Den första kanaaneiska stad väster om Jordan som intogs av israeliterna. (4Mo 22:1; Jos 6:1, 24, 25) På Jesus tid hade en ny stad byggts ca 2 km söder om den gamla staden. Det kan förklara varför Lukas skriver att ”Jesus närmade sig Jeriko” när han beskriver samma händelse. (Lu 18:35) Jesus kanske utförde underverket när han lämnade den gamla judiska staden och närmade sig den nya romerska staden, eller tvärtom. (Se Tillägg B4 och B10.)
Två som var blinda: Markus och Lukas nämner bara en blind man och fokuserar tydligtvis på Bartimeus, som namnges i Markus skildring. (Mk 10:46; Lu 18:35) Matteus är mer specifik och berättar hur många blinda män som var närvarande.
Davids son: De två blinda männen kallar Jesus ”Davids son”, vilket visar att de erkänner att han är Messias. (Se studienoter till Mt 1:1, 6; 15:25.)
medkänsla: Eller ”medlidande”. (Se studienot till Mt 9:36.)
Media
Vissa torg, som det på bilden, låg utmed en väg. Försäljarna ställde ofta ut så mycket varor på gatan att det blev svårt att ta sig fram. Förutom matvaror kunde man köpa bruksföremål, lerkrukor och dyrbara glasföremål. Eftersom det inte fanns något sätt att kyla ner varor, var man tvungen att gå till torget varje dag för att handla. Här fick man höra nyheter från försäljare eller andra som var på besök, barnen kunde leka och de som var utan arbete kunde se om de blev erbjudna något. Jesus botade sjuka på torget, och Paulus förkunnade. (Apg 17:17) De stolta fariséerna och de skriftlärda utnyttjade i stället torgens offentlighet till att synas och få folkets uppmärksamhet.
Flagellum var ett fruktansvärt redskap som användes när någon straffades med prygel. Det bestod av flera knutförsedda rep eller läderremmar som var fästa vid ett handtag. Ibland var vassa bitar av ben eller metall fastknutna vid remmarna för att slagen skulle bli ännu mer plågsamma.