Första Korinthierbrevet: Titlar som denna fanns tydligtvis inte med i den ursprungliga texten. Gamla handskrifter visar att de lades till senare, utan tvivel för att det skulle bli lättare att skilja breven från varandra. En papyruskodex som är känd som P⁴⁶ visar att avskrivare använde titlar på bibelböcker. Denna kodex innehåller nio av Paulus brev och dateras ofta till omkring 200 v.t., vilket gör den till den tidigaste tillgängliga samlingen av hans brev. I inledningen till Paulus första inspirerade brev till korinthierna i den här kodexen står titeln Pros Korịnthious A (”Till korinthierna 1”). (Se ”Paulus första brev till korinthierna” i Mediagalleriet.) Andra tidiga handskrifter, till exempel Codex Vaticanus och Codex Sinaiticus från 300-talet v.t., innehåller samma titel. I de handskrifterna förekommer titeln både i början och i slutet av brevet.

Andra Thessalonikerbrevet: Titlar som denna fanns tydligtvis inte med i den ursprungliga texten. Gamla handskrifter visar att de lades till senare, utan tvivel för att det skulle bli lättare att skilja breven från varandra. (Se studienot till 1Kor Titel.)

Silvanus: Se studienot till 2Kor 1:19.

Till församlingen i Thessalonike: Precis som Paulus första brev till de kristna i Thessalonike är det här brevet riktat till ”församlingen” i allmänhet. Det skiljer sig från hans brev till Timoteus och Titus, som var riktade till enskilda tillsyningsmän, och från brevet till filipperna, som särskilt nämner tillsyningsmännen och församlingstjänarna i församlingen. (Flp 1:1)

bröder: Ibland syftar uttrycket ”bröder” på både män och kvinnor.

ständigt växer sig starkare: I början av sitt första brev till de kristna i Thessalonike nämner Paulus deras trogna arbete och kärlek. (1Th 1:3) Och här berömmer Paulus dem för att deras tro och kärlek har blivit starkare. Ordet han använder (hyperauxạnō) är besläktat med ett ord som ofta användes för att beskriva hur plantor växer. (Mt 6:28; Lu 13:19) Paulus lägger till det grekiska prefixet hypẹr (som betyder ”bortom”, ”över”) för att förstärka. (Jämför Ef 3:20, ”oändligt mycket mer”.) Så här skulle ordet ordagrant kunna återges med ”växer kraftigt”. (Kingdom Interlinear)

svårigheter: Eller ”prövningar”. (Se studienot till 2Kor 1:4.)

uppenbarelse: Eller ”avtäckande”, ”avslöjande”. Det grekiska ordet apokạlypsis används här i uttrycket ”Herren Jesus uppenbarelse”. Han kommer att uppenbaras som kung och domare och ha myndighet att belöna och straffa. Vid hans uppenbarelse kommer han att belöna sina trogna efterföljare, som har fått lida, och ta hämnd på dem som inte känner Gud.

i flammande eld: I Bibeln används ”eld” ofta i bildlig bemärkelse, som i den här versen. På Bibelns tid var eld det mest effektiva sättet att förstöra något. (5Mo 13:16; Jos 6:24) Ibland använde Jesus ordet ”eld” för att illustrera hur fullständigt de onda kommer att bli tillintetgjorda. (Mt 13:40–42, 49, 50; jämför Jes 66:15, 24; Mt 25:41.)

hämnd: Dvs. Guds hämnd och dom. Paulus säger att det är för att ”Gud är rättvis” som han ska ”straffa dem som förföljer” de kristna. (2Th 1:6) Det grekiska ord som har återgetts med ”hämnd” (ekdịkēsis) betyder ordagrant ”skaffa rätt”, vilket förmedlar tanken på att rättvisa skipas. Det har också återgetts med ”rättvisa ska skipas” eller kort och gott ”rättvisa”. (Lu 18:7, 8; 21:22 och studienot) Bibeln visar att det i slutändan är Gud som har ansvaret att utkräva hämnd som kommer att leda till sann rättvisa. (5Mo 32:35, 43; Ps 94:1; Rom 12:19; Heb 10:30) När det gäller den hämnd som Paulus skriver om här, har Gud valt ut Herren Jesus Kristus till att verkställa hans domar.

dem som inte känner Gud: Paulus syftar på dem som medvetet väljer att inte bli vänner med Jehova. De som å andra sidan ”känner Gud” gör mer än att bara erkänna att han finns till. De har inte bara ytlig kunskap om honom, utan de försöker bli nära vänner med honom, och de vet vad han tycker om och inte tycker om. De älskar honom och vill leva enligt hans normer. (1Jo 2:3, 4; 4:8) Den som verkligen känner Gud har privilegiet att vara ”känd av honom” (1Kor 8:3), vilket betyder att Gud godkänner honom. (Se studienoter till Joh 17:3; Gal 4:9.)

de goda nyheterna om vår Herre Jesus: Detta uttryck syftar på allt som Jesus lärde ut och som finns nedskrivet i Bibeln. Alla människor kommer att bli dömda utifrån hur de reagerar på de goda nyheterna. De som tar emot och lyder de goda nyheterna kommer att bli räddade. De som ”inte lyder de goda nyheterna” kommer att tillintetgöras.

evig tillintetgörelse: Bibeln visar att vissa människor kommer att straffas med evig tillintetgörelse. Jesus sa till exempel att de som hädar den heliga anden ”har begått en evig synd” och inte kommer att bli förlåtna, ”varken i den här världsordningen eller i den som ska komma”. (Mk 3:28, 29; Mt 12:32) Detta gäller tydligtvis Judas, som Jesus kallade ”den som ska tillintetgöras”. (Joh 17:12 och studienot) När Judas medvetet förrådde Guds son drog han evig tillintetgörelse över sig själv. Paulus säger här att de som ”inte känner Gud” – för att de inte vill lära känna honom – och ”inte lyder de goda nyheterna om vår Herre Jesus” kommer att ”straffas med evig tillintetgörelse”. (2Th 1:8)

från Herren: Ordagrant ”från Herrens ansikte”. Även om de här orden i 2Th 1:9 kan anspela på det som står i Jes 2:10, 19, 21, är det inget direkt citat från de hebreiska skrifterna. Ordet ”Herren” kan syfta antingen på Jehova eller på Jesus. I sådana fall har översättningskommittén som står bakom Nya världens översättning valt att behålla återgivningen ”Herre” för att hålla sig inom ramen för översättning och inte börja tolka texten. (Se Tillägg C1; jämför studienot till Rom 10:12.)