Kapitel arton

Jehova lovar Daniel en storslagen belöning

1, 2. a) Vilken viktig egenskap måste en löpare ha för att lyckas? b) Hur jämförde aposteln Paulus ett liv av trogen tjänst för Jehova med ett tävlingslopp?

EN LÖPARE spurtar mot mållinjen. Han är nästan helt utmattad, men med målet inom räckhåll tömmer han ut de sista krafterna i de få återstående stegen. Han spänner musklerna till det yttersta och passerar till sist mållinjen! Hans ansikte strålar av lättnad och triumf. Han har belönats för att han hållit ut till slutet.

² I avslutningen av Daniels bok, kapitel 12, finner vi profeten nära mållinjen i sitt eget ”tävlingslopp” — sitt liv av tjänst för Jehova. Sedan aposteln Paulus nämnt flera exempel på tro bland Jehovas förkristna tjänare, skrev han: ”Alltså, eftersom vi har ett så stort moln av vittnen som omger oss, så låt oss, också vi, lägga av varje tyngande börda och den synd som lätt snärjer in oss, och låt oss med uthållighet löpa det tävlingslopp som har förelagts oss, medan vi uppmärksamt ser på vår tros främste förmedlare och fullkomnare, Jesus, som för den glädje som förelades honom utstod en tortyrpåle, i det han föraktade skammen, och har satt sig på högra sidan om Guds tron.” — Hebréerna 12:1, 2.

3. a) Vad var det som drev Daniel att löpa ”med uthållighet”? b) Vilka tre saker sade Jehovas ängel uttryckligen till Daniel?

³ I detta ”stora moln av vittnen” ingick Daniel. Han hade verkligen löpt ”med uthållighet”, och det som drev honom att göra det var hans djupa kärlek till Gud. Jehova hade uppenbarat mycket för Daniel om olika världsväldens framtid, men nu sänder han honom denna personliga uppmuntran: ”Du själv, gå du mot slutet;  och du skall vila, men du skall stå upp till din lott vid dagarnas slut.” (Daniel 12:13) Det var tre saker som Jehovas ängel uttryckligen sade till Daniel: 1) att Daniel skulle ”gå ... mot slutet”, 2) att han skulle ”vila” och 3) att han skulle ”stå upp” igen någon gång i framtiden. Hur kan de här orden uppmuntra de kristna i vår tid att hålla ut till mållinjen i det lopp som gäller livet?

”GÅ DU MOT SLUTET”

4. Vad menade Jehovas ängel när han sade ”gå du mot slutet”, och varför kan detta ha inneburit en utmaning för Daniel?

⁴ Vad menade ängeln när han sade till Daniel: ”Du själv, gå du mot slutet”? Slutet på vad? Eftersom Daniel var närmare 100 år, avsåg ängeln uppenbarligen slutet på Daniels eget liv, som sannolikt var mycket nära. * Ängeln uppmanade Daniel att troget hålla ut till döden. Men det skulle inte nödvändigtvis vara lätt att göra det. Daniel hade fått se Babylon omstörtas och en kvarleva av de landsflyktiga judarna återvända till Juda och Jerusalem. Det måste ha skänkt den åldrige profeten stor glädje. Men det sägs ingenstans att han själv följde med tillbaka. Han kan mycket väl ha varit för gammal och svag vid den tiden. Eller kanske var det Jehovas vilja att han skulle vara kvar i Babylon. Hur det än var kan man inte låta bli att undra om Daniel tyckte att det kändes lite vemodigt, när hans landsmän gav sig av till Juda.

5. Vad vittnar om att Daniel höll ut till slutet?

⁵ Daniel kände sig säkert mycket styrkt av ängelns omtänksamma ord: ”Gå du mot slutet.” Vi kanske påminns om det Jesus Kristus sade omkring 600 år senare: ”Den som har hållit ut till slutet, han skall bli räddad.” (Matteus 24:13) Det var utan tvivel vad Daniel gjorde. Han höll ut  till slutet, fullföljde troget det lopp som gällde livet. Det kan vara en av orsakerna till att han senare omtalas i så positiva ordalag i Guds ord. (Hebréerna 11:32, 33) Vad var det som gjorde att Daniel kunde hålla ut till slutet? Berättelsen om hans liv ger oss svaret.

DANIEL STUDERADE FLITIGT GUDS ORD

6. Hur vet vi att Daniel flitigt studerade Guds ord?

⁶ Något som hjälpte Daniel att hålla ut till slutet var att han fortsatte att begrunda de spännande löften Gud gett. Vi vet att Daniel ivrigt studerade Guds ord. Hur skulle han annars ha känt till Jehovas löfte till Jeremia om att landsflykten skulle vara i 70 år? Daniel själv skrev att han ”i böckerna” urskilde antalet år. (Daniel 9:2; Jeremia 25:11, 12) Utan tvivel försökte Daniel få tag i de böcker i Guds ord som då fanns. De skrifter som Mose, David, Salomo, Jesaja, Jeremia och Hesekiel hade skrivit — alla han hade tillgång till — gav honom säkert många angenäma timmars läsning och meditation.

7. Vilka fördelar har vi när det gäller att studera Guds ord, om vi jämför vår tid med Daniels?

⁷ Om vi skall kunna uppodla uthållighet i våra dagar, är det viktigt att vi studerar Guds ord och fördjupar oss i det. (Romarna 15:4–6; 1 Timoteus 4:15) Och vi har tillgång till hela Bibeln, som bland annat innehåller den skrivna redogörelsen för hur några av Daniels profetior uppfylldes flera hundra år efter hans tid. Dessutom kan vi vara lyckliga över att vi lever i ”ändens tid” som är omtalad i Daniel 12:4. I vår egen tid har de smorda välsignats med andlig insikt, och de lyser som sanningens ledfyrar i denna mörka värld. Följden har blivit att många av de djupa profetiorna i Daniels bok, av vilka några förbryllade honom själv, har rik innebörd för oss i dag. Låt oss därför fortsätta att dagligen studera Guds ord och aldrig ta dessa ting för givna. Det kommer att hjälpa oss att hålla ut.

 DANIEL VAR IHÄRDIG I BÖNEN

8. Hur var Daniel ett föredöme i fråga om bön?

⁸ Något annat som hjälpte Daniel att hålla ut till slutet var bönen. Han vände sig dagligen till Jehova Gud och talade öppet till honom full av tro och förtröstan. Han visste att Jehova ”hör bön”. (Psalm 65:2; jämför Hebréerna 11:6.) När Daniel var nedtyngd av sorg över Israels upproriska kurs, utgöt han sina känslor för Jehova. (Daniel 9:4–19) Daniel slutade inte upp att be till Jehova Gud ens när Darius utfärdade ett påbud om att man i 30 dagar inte fick be till någon annan än honom. (Daniel 6:10) Och är det inte gripande att tänka på att denne trogne gamle man oförskräckt valde att hellre bli kastad i en grop full med lejon än att avstå från det dyrbara privilegiet att be? Det råder inget tvivel om att Daniel troget och ända till slutet bad innerligt till Jehova varje dag.

9. Varför bör vi aldrig ta lätt på privilegiet att be?

⁹ Att be är en enkel handling. Vi kan be praktiskt taget när som helst och var som helst, högt eller tyst. Men vi bör aldrig ta lätt på detta dyrbara privilegium. Bibeln förknippar bönen med uthållighet, ihärdighet och andlig vakenhet. (Lukas 18:1; Romarna 12:12; Efesierna 6:18; Kolosserna 4:2) Är det inte enastående att vi fritt och öppet kan kommunicera med den Högste i hela universum? Och han lyssnar! Tänk på det tillfälle då Daniel bad och Jehova sände en ängel som svar på hans bön. Ängeln kom medan Daniel ännu bad! (Daniel 9:20, 21) Vi i vår tid får inte besök av änglar, men Jehova har inte förändrats. (Malaki 3:6) Han lyssnar till våra böner, alldeles som han hörde Daniels bön. När vi ber, dras vi närmare Jehova, och det skapar ett band som kommer att hjälpa oss att hålla ut till slutet, precis som Daniel gjorde.

UTHÅLLIG SOM LÄRARE I GUDS ORD

10. Varför var det viktigt för Daniel att undervisa i Guds ord?

¹⁰ Daniel måste ”gå ... mot slutet” också i en annan  bemärkelse. Han måste hålla ut som en lärare i sanningen. Han glömde aldrig att han tillhörde det utvalda folk, om vilket Skriften hade sagt: ”’Ni är mina vittnen’, lyder Jehovas uttalande, ’ja min tjänare som jag har utvalt.’” (Jesaja 43:10) Daniel gjorde allt han kunde för att leva i enlighet med detta uppdrag. Förmodligen innefattade hans arbete att han undervisade sitt eget folk som var i landsflykt i Babylon. Vi vet inte så mycket om hans umgänge med sina landsmän, förutom hans förbindelse med de tre som omtalas som ”hans kamrater” — Hananja, Misael och Asarja. (Daniel 1:7; 2:13, 17, 18) Deras nära vänskap var säkert till stor hjälp för var och en av dem när det gällde att hålla ut. (Ordspråken 17:17) Daniel, som hade välsignats av Jehova med särskild insikt, hade mycket att lära sina vänner. (Daniel 1:17) Men han hade också annan undervisning att utföra.

11. a) Vad var unikt i det Daniel gjorde? b) Vad uppnådde Daniel genom att utföra sitt ovanliga uppdrag?

¹¹ Mer än någon annan profet fick Daniel vittna för icke-judiska dignitärer. Trots att han ofta fick frambära ogynnsamma budskap, behandlade han inte dessa härskare som om de var förhatliga eller på något sätt underlägsna honom. Han talade till dem respektfullt och med väl valda ord. Det fanns somliga — till exempel de avundsjuka och intrigerande satraperna — som ville döda Daniel. Men andra höga ämbetsmän kom att respektera honom. På grund av att Jehova gav profeten Daniel förmåga att förklara hemligheter som förbryllade kungar och visa män, fick han själv en hög ställning. (Daniel 2:47, 48; 5:29) När han blev äldre, kunde han visserligen inte vara lika aktiv som i sin ungdom, men han tog säkert troget vara på alla möjligheter att tjäna som ett vittne för sin Gud ända till slutet.

12. a) Hur är vi som kristna upptagna med att undervisa i vår tid? b) Hur kan vi följa Paulus råd om att vi skall fortsätta att ”vandra i vishet gentemot dem som är utanför”?

¹² I den kristna församlingen i vår tid kan vi finna  trogna kamrater som hjälper oss att hålla ut, precis som Daniel och hans tre vänner hjälpte varandra. Vi undervisar också varandra och medverkar till att det blir ”ett utbyte av uppmuntran”. (Romarna 1:11, 12) I likhet med Daniel har vi fått i uppdrag att vittna för icke troende. (Matteus 24:14; 28:19, 20) Vi behöver därför förbättra våra förmågor, så att vi kan ”handskas [rätt] med sanningens ord”, när vi talar med människor om Jehova. (2 Timoteus 2:15) Något som också kommer att hjälpa oss är att vi följer aposteln Paulus råd: ”Fortsätt att vandra i vishet gentemot dem som är utanför.” (Kolosserna 4:5) Sådan vishet inbegriper att vi har en balanserad syn på dem som inte delar vår tro. Vi ser inte ner på dem, och vi betraktar inte oss själva som förmer. (1 Petrus 3:15) Vi försöker i stället dra människor till sanningen genom att taktfullt och skickligt använda Guds ord, så att det når deras hjärta. När vi lyckas göra det, känner vi stor glädje. Den glädjen hjälper oss att hålla ut till slutet, precis som Daniel gjorde.

”DU SKALL VILA”

13, 14. Varför var tanken på döden skrämmande för många babylonier, och hur var Daniels syn på döden annorlunda?

¹³ Ängeln försäkrade sedan Daniel: ”Du skall vila.” (Daniel 12:13) Vad betydde de här orden? Daniel visste att döden väntade honom. Döden har varit det oundvikliga slutet för alla människor ända från Adams tid. Bibeln kallar mycket lämpligt döden en ”fiende”. (1 Korinthierna 15:26) Men för Daniel innebar tanken på döden något helt annat än för babylonierna runt omkring honom. De var djupt rotade i en komplicerad dyrkan av omkring 4.000 falska gudar, och de kände stor skräck för döden. De trodde att de som hade levt ett olyckligt liv eller som hade dött en våldsam död blev hämndlystna andar som hemsökte de levande. Babylonierna trodde också på en skrämmande underjordisk värld som befolkades av ohyggliga monster i mänskliga och djuriska skepnader.

 ¹⁴ För Daniel innebar döden inget av detta. Flera hundra år före Daniels tid hade Gud inspirerat kung Salomo att säga: ”De döda är inte medvetna om någonting alls.” (Predikaren 9:5) Och om en som dör hade psalmisten sjungit: ”Hans ande går ut, han vänder tillbaka till sin mark; på den dagen förgås hans tankar.” (Psalm 146:4) Så Daniel visste att ängelns ord till honom skulle uppfyllas. Döden innebar vila. Inga tankar, ingen bitter ånger, ingen pina — och definitivt inga monster. Jesus Kristus uttryckte sig på liknande sätt när Lasarus hade dött. Han sade: ”Lasarus, vår vän, har gått till vila.” — Johannes 11:11.

15. Hur kan dödsdagen vara bättre än födelsedagen?

¹⁵ Det fanns en annan orsak till att Daniel inte kände någon skräck för döden. Guds ord säger: ”Ett namn är bättre än god olja och dödsdagen bättre än den dag man föddes.” (Predikaren 7:1) Hur skulle en människas dödsdag, en så sorglig dag, kunna vara bättre än den lyckliga dag då hon föddes? Nyckeln ligger i uttrycket ”ett namn”. ”God olja” kunde vara oerhört dyrbar. Lasarus syster Maria smorde en gång Jesu fötter med en välluktande olja som kostade nästan en årslön! (Johannes 12:1–7) Hur kunde bara ett namn vara så värdefullt? I Predikaren 7:1 har den grekiska Septuaginta lydelsen ”ett gott namn”. Det är inte namnet som sådant, utan det som namnet står för, som är så värdefullt. Bäraren av namnet har vid sin födelse inte skaffat sig ett rykte, inte skapat en meritlista av goda gärningar, inte utvecklat någon personlighet eller några egenskaper som andra kan minnas med uppskattning. Men vid livets slut står namnet för allt detta. Och ett gott namn i Guds ögon är mycket värdefullare än några materiella ägodelar någonsin kan vara.

16. a) Hur bemödade sig Daniel om att skapa sig ett gott namn hos Gud? b) Varför kunde Daniel gå till vila helt övertygad om att han hade skapat sig ett gott namn hos Jehova?

¹⁶ Under hela sitt liv gjorde Daniel allt han förmådde för att skapa sig ett gott namn hos Gud, och Jehova  förbisåg inget av detta. Han iakttog Daniel och utforskade hans hjärta. Gud hade gjort detsamma med kung David, som sjöng: ”Jehova, du har utforskat mig, och du känner mig. Om jag sätter mig eller reser mig vet du det. Du har gett akt på min tanke fjärran ifrån.” (Psalm 139:1, 2) Daniel var naturligtvis inte fullkomlig. Han var en avkomling av syndaren Adam och medlem av en syndig nation. (Romarna 3:23) Men Daniel ångrade sina synder och fortsatte att försöka vandra med sin Gud på ett rättrådigt sätt. Den trogne profeten kunde därför vara övertygad om att Jehova skulle förlåta hans synder och aldrig hysa agg till honom på grund av dem. (Psalm 103:10–14; Jesaja 1:18) Jehova väljer att komma ihåg sina trogna tjänares goda gärningar. (Hebréerna 6:10) Två gånger kallade därför Jehovas ängel Daniel en ”högt värderad man”. (Daniel 10:11, 19) Detta betydde att Daniel var älskad av Gud. Daniel kunde gå till vila med tillförsikt, eftersom han visste att han hade skapat sig ett gott namn hos Jehova.

17. Varför är det viktigt att vi skapar oss ett gott namn hos Jehova nu?

¹⁷ Var och en av oss gör väl i att fråga oss: ”Har jag skapat mig ett gott namn hos Jehova?” Vi lever i svåra tider. Det är inte sjukligt, utan i högsta grad realistiskt, att inse att döden kan hinna upp oss när som helst. (Predikaren 9:11) Det är därför viktigt att vi är fast beslutna att skapa oss ett gott namn hos Gud nu, utan att dröja. Om vi gör det, behöver vi inte frukta för döden. Den innebär helt enkelt vila — precis som sömnen. Och precis som när det gäller sömnen följs den av ett uppvaknande!

”DU SKALL STÅ UPP”

18, 19. a) Vad menade ängeln när han förutsade att Daniel skulle ”stå upp” någon gång i framtiden? b) Varför kände Daniel säkert till uppståndelsehoppet?

¹⁸ Daniels bok slutar med ett av de vackraste löften Gud någonsin gett en människa. Jehovas ängel sade till Daniel: ”Du skall stå upp till din lott vid dagarnas slut.”  Vad menade ängeln? Eftersom den ”vila” han just nämnt var döden, kunde löftet om att Daniel skulle ”stå upp” någon gång i framtiden bara betyda en sak — en uppståndelse! * Somliga bibelkommentatorer hävdar att kapitel 12 i Daniels bok innehåller det första direkta omnämnandet av uppståndelsen i de hebreiska skrifterna. (Daniel 12:2) Detta stämmer emellertid inte. Daniel var väl förtrogen med uppståndelsehoppet.

¹⁹ Daniel kände säkert till följande ord som Jesaja hade skrivit ner 200 år tidigare: ”Dina döda skall leva. Mina döda kroppar skall uppstå. Vakna och ropa högt av fröjd, ni som har er boning i stoftet! Ty ... jorden skall låta de som är kraftlösa i döden komma till världen igen.” (Jesaja 26:19) Långt tidigare hade Jehova gett Elia och Elisa kraft att bokstavligen uppväcka döda. (1 Kungaboken 17:17–24; 2 Kungaboken 4:32–37) Ännu tidigare hade Hanna, mor till profeten Samuel, konstaterat att Jehova kan resa upp människor ur Sheol, graven. (1 Samuelsboken 2:6) Dessförinnan hade den trogne Job gett uttryck åt sitt eget hopp med orden: ”Om en kraftfull man dör, kan han då leva igen? Alla mitt pliktmässiga arbetes dagar skall jag vänta, till dess min avlösning kommer. Du kommer att ropa, och jag kommer att svara dig. Efter dina händers verk kommer du att ivrigt längta.” — Job 14:14, 15.

20, 21. a) Vilken uppståndelse kommer Daniel säkert att få del av? b) På vilket sätt kommer uppståndelsen i paradiset sannolikt att äga rum?

²⁰ I likhet med Job hade Daniel orsak att lita på att Jehova verkligen skulle längta efter att ge honom livet tillbaka någon gång i framtiden. Men det måste ändå ha varit en stor tröst att få höra en mäktig andevarelse bekräfta detta hopp. Ja, Daniel kommer att stå upp i ”de rättfärdigas uppståndelse” under Kristi tusenåriga regering. (Lukas  14:14) Hur kommer det att bli för Daniels del? Guds ord har mycket att säga om det.

²¹ Jehova är ”inte oordningens Gud, utan fridens”. (1 Korinthierna 14:33) Det är därför helt klart att uppståndelsen i paradiset kommer att äga rum på ett ordnat sätt. Kanske kommer det att gå någon tid efter Harmageddon innan uppståndelsen börjar. (Uppenbarelseboken 16:14, 16) Alla spår av den gamla tingens ordning kommer att vara borta, och man kommer säkert att ha gjort förberedelser för att ta emot de döda när de uppstår. När det gäller den ordning i vilken de döda skall komma tillbaka, säger Bibeln: ”Var och en i sin egen ordning.” (1 Korinthierna 15:23) När det gäller uppståndelsen för ”de rättfärdiga och de orättfärdiga” verkar det sannolikt att de rättfärdiga kommer att få återvända först. (Apostlagärningarna 24:15) På så sätt kommer trogna män från forna tider, däribland Daniel, att kunna hjälpa till med förvaltningen av jordens angelägenheter, till exempel undervisningen av de miljarder ”orättfärdiga” som återvänder till livet. — Psalm 45:16.

22. Vilka är några av de frågor som Daniel säkert kommer att vara ivrig att få svar på?

²² Innan Daniel är beredd att ta sig an sådana ansvarsuppgifter, vill han säkert ha svar på en del frågor. När det gällde några av de djupa profetior som han fick skriva ner sade han ju: ”Jag hörde det, men jag förstod det inte.” (Daniel 12:8) Så spännande det blir för honom att äntligen förstå dessa heliga hemligheter! Säkert kommer han att vilja veta allt om Messias. Daniel kommer att vara fascinerad över att få höra vilka världsvälden som kom och gick från hans tid och fram till vår tid och att få veta vilka ”den Allrahögstes heliga” var — dessa trogna som höll ut trots förföljelse under ”ändens tid” — och hur Guds messianska kungarike till slut utplånade alla mänskliga riken. — Daniel 2:44; 7:22; 12:4.

 DANIELS LOTT I PARADISET — OCH DIN!

23, 24. a) Hur kommer den värld som Daniel uppstår till att skilja sig från den värld han kände till? b) Kommer Daniel att få en plats i paradiset? Hur vet vi det?

²³ Daniel kommer att vilja lära känna den värld som han då befinner sig i — en värld så olik den han tidigare levde i. Borta är alla spår av de krig och det förtryck som plågade den värld han kände till. Där finns ingen sorg, inga sjukdomar och ingen död. (Jesaja 25:8; 33:24) Det kommer att finnas ett överflöd av mat, gott om bostäder och tillfredsställande arbete åt alla. (Psalm 72:16; Jesaja 65:21, 22) Mänskligheten kommer att vara en enda förenad, lycklig familj.

²⁴ Daniel kommer helt säkert att få en plats i den världen. ”Du skall stå upp till din lott”, sade ängeln till honom. Det hebreiska ord som här har återgetts med ”lott” används också om bokstavliga jordstycken. * Daniel kände kanske till Hesekiels profetia om fördelningen av Israels återställda land. (Hesekiel 47:13–48:35) Vad antyder Hesekiels profetia när det gäller dess uppfyllelse i paradiset? Att alla kommer att få en plats i paradiset och att landområdena kommer att fördelas på ett ordnat och rättvist sätt. Naturligtvis kommer Daniels lott i paradiset att innefatta mer än enbart ett stycke land. Den kommer att innefatta hans plats i Guds uppsåt där. Daniels utlovade belöning är garanterad.

25. a) Nämn några sidor av livet i paradiset som tilltalar dig. b) Varför kan det sägas att vi människor hör hemma i paradiset?

²⁵ Hur är det då med din lott? Samma löften kan tillämpas på dig. Det är Jehovas vilja att lydiga människor  skall ”stå upp” till sin lott, få en plats i paradiset. Tänk på vad det kommer att innebära! Det kommer säkert att bli spännande att få träffa Daniel personligen och även andra trogna män och kvinnor som levde på Bibelns tid. Ett oräkneligt antal andra som återvänder från de döda kommer då att behöva undervisning, så att de kan lära känna Jehova Gud och komma att älska honom. Tänk dig in i att du får vara med och ta hand om vårt jordiska hem och hjälpa till att göra det till ett paradis med oändlig variation och evig skönhet. Tänk att bli undervisad av Jehova och få lära sig att leva som han avsåg att vi människor skulle leva! (Jesaja 11:9; Johannes 6:45) Ja, det finns en plats för dig i paradiset. Tanken på ett paradis kan verka främmande för somliga i vår tid, men kom ihåg att Jehova ursprungligen avsåg att människorna skulle leva på en sådan plats. (1 Moseboken 2:7–9) I den bemärkelsen är paradiset den naturliga miljön för jordens miljarder. Det är där de hör hemma. Att komma dit blir som att komma hem.

26. Hur visar Jehova att han inser att det inte är lätt för oss att vänta på att slutet på den här ordningen skall komma?

 ²⁶ Visst känner vi oss innerligt tacksamma när vi tänker på allt detta, inte sant? Längtar du inte själv efter att få vara där? Det är verkligen inte att undra på att Jehovas vittnen är ivriga att få veta när slutet på den här tingens ordning kommer! Det är inte lätt att vänta. Jehova inser det, för han uppmanar oss att ”förbli i förväntan” på slutet även om det skulle ”dröja”. Han menar att slutet kan se ut att dröja från vår ståndpunkt sett, för i samma bibelvers försäkras vi om att det inte kommer att bli försenat. (Habackuk 2:3; jämför Ordspråken 13:12.) Slutet kommer vid den fastställda tiden!

27. Vad måste du göra för att få tjäna Gud i all evighet?

²⁷ Vad bör du göra medan slutet närmar sig? Håll troget ut, precis som Jehovas högt älskade profet Daniel gjorde. Studera flitigt Guds ord. Var ihärdig i bönen. Kom tillsammans med medtroende i kärlek. Var ivrig att lära andra sanningen. Slutet på den här onda tingens ordning kommer allt närmare för varje dag. Var därför fast besluten att lojalt tjäna den Högste och troget försvara hans ord. Ge framför allt akt på Daniels profetia! Och må den suveräne Herren Jehova ge dig privilegiet att få tjäna honom med glädje i all evighet!

[Fotnoter]

VAD LÄRDE DU DIG?

• Vad var det som hjälpte Daniel att hålla ut till slutet?

• Varför var tanken på döden inte skrämmande för Daniel?

• Hur kommer ängelns löfte om att Daniel skulle ”stå upp” till sin ”lott” att få sin uppfyllelse?

• Vilken nytta har du personligen haft av att ge akt på Daniels profetia?

[Frågor]

 [Helsidesbild på sidan 307]

[Bild på sidan 318]

Ger du akt på Guds profetiska ord precis som Daniel gjorde?