Go long ol haf insaed long hem

Go long lis blong ol haf

?Weples Yu Save Faenem Ol Gudfala Rul Mo Fasin?

?Weples Yu Save Faenem Ol Gudfala Rul Mo Fasin?

?Weples Yu Save Faenem Ol Gudfala Rul Mo Fasin?

RODOLPHE i smael, mo i talem long yangfala we i stap lesin long hem se: “Sipos yu folem wan skul jes from we yu wantem folem kastom blong famle blong yu, i gud yu jusum skul blong Keltik. Hemia nao skul we ol bubu blong yumi 2,000 yia bifo oli stap folem.” Toktok ya i mekem yangfala tu i smael.

Rodolphe i gohed i se: “Mi mi tinghae long fasin fren blong mi wetem God. Taswe mi agensem tingting ya se mi mas folem skul we famle blong mi i stap long hem, jes from we ol bubu blong mi plante handred yia bifo oli stap long skul olsem.” Rodolphe i tingting plante long samting ya. Hem i save se skul we man i jusum hemia wan impoten samting, mo i no wan samting we bambae hem i karem nomo long papa blong hem.

Tede, fasin ya we papa i pasem skul blong hem i go long pikinini, i stap godaon. Nating se i olsem, plante man oli stap yet long skul we famle blong olgeta i stap long hem. ?Be i stret oltaem we man i karem sem bilif olsem papa mama blong hem? ?Baebol i talem wanem?

Afta we ol man Isrel oli wokbaot 40 yia long draeples, Josua, we i tekem ples blong Moses, i pulum olgeta blong mekem wan jus. Hem i se: “Sipos yufala i no wantem biaen long hem [Jeova], be naoia yufala i mas jusumaot wanem god we yufala i wantem. Sipos yufala i wantem biaen long ol god ya blong ol man Mesopotemia, we ol bubu blong yumi bifo oli stap mekem wosip long olgeta, i stap long yufala. No sipos yufala i wantem biaen long ol god blong ol laen blong Amoro we yumi stap long graon blong olgeta naoia, i stap long yufala. Be mi, wetem ol famle blong mi, bambae mifala i biaen long Hae God nomo.”—Josua 24:15.

Tera we i papa blong Ebraham, i wan long ol bubu we Josua i stap tokbaot. Tera i bin laef long taon blong Uru long is blong Reva Yufretes. Baebol i no tokbaot Tera plante, hem i talem nomo se Tera i stap mekem wosip long ol narafala god. (Josua 24:2) Nating se pikinini blong hem, Ebraham, i no save evri samting long saed blong stamba tingting blong God, hem i rere blong obei long Jeova mo lego taon we hem i stap long hem. Yes, Ebraham i jusum wan skul we i defren long skul blong papa blong hem. Mo from samting ya, Ebraham i kasem ol blesing we God i promes long hem. Plante skul oli tingbaot Ebraham olsem man ya we i “papa blong olgeta man we oli bilif long God.”—Rom 4:11, Today’s English Version.

Mo tu, Baebol i tokbaot gudfala stori blong Rut, wan bubu blong Jisas Kraes. Rut i wan woman Moab we i mared long wan man Isrel. Biaen, man blong hem i ded. Nao hem i mas mekem wan jus: ?Bambae hem i stap long kantri blong hem, no bambae i gobak long Isrel wetem mama blong man blong hem? Rut i luksave we fasin blong wosip long Jeova i moagud i winim fasin blong wosip long ol giaman god, olsem we papa mama blong hem oli mekem. Rut i talem long mama blong man blong hem se: “Ol man ples blong yu bambae oli man ples blong mi, mo God blong yu bambae i God blong mi.”—Rut 1:16, 17.

Wan buk Dictionnaire de la Bible i tokbaot stori blong Rut olsem wan impoten haf long Baebol. Hem i eksplenem se stori ya i soemaot “olsem wanem wan woman we i bon long narafala kantri, i gruap long medel blong ol hiten man we oli agensem ol man Isrel mo we ol man Isrel oli no laekem olgeta, . . . mo i kam wan bubu blong tabu King Deved, from we hem i lavem ol man blong Jeova mo wosip blong Hem.” Rut i kwik blong mekemap tingting blong hem mo i jusum wan skul we i defren long skul blong papa mama blong hem. Mo from jus we hem i mekem, God i blesem hem.

Baebol i tokbaot taem we Kristin skul i stat mo i soemaot klia from wanem ol disaepol blong Jisas oli lego skul blong ol bubu blong olgeta. Long wan tok we i pulum man, aposol Pita i singaot ol man we oli lesin blong oli tanem tingting blong olgeta from ol sin blong olgeta mo tekem baptaes long nem blong Jisas Kraes. Hem i talem se oli mas ‘kamaot long ol rabis man, blong oli no kasem panis wetem olgeta.’ (Ol Wok 2:37-41) Wan nambawan eksampol long saed ya hemia Sol, wan man Jiu we i ronem ol Kristin. Taem hem i stap wokbaot long rod i go long Damaskes, hem i luk wan vison blong Jisas Kraes. Afta long vison ya, Sol i kam wan Kristin mo plante man oli savegud hem olsem aposol Pol.—Ol Wok 9:1-9.

Be, bighaf blong ol faswan Kristin oli no gat nambawan vison olsem Pol. Nating se i olsem, olgeta tu oli mas lego skul blong ol man Jiu no giaman wosip blong ol hiten god. Bifo we oli kam long Kristin skul, oli mas savegud ol wok blong Jisas olsem Mesaea. Maet oli bin tekem plante taem blong tokbaot ol samting ya. (Ol Wok 8:26-40; 13:16-43; 17:22-34) Ol faswan Kristin oli lanem se oli mas jenisim laef blong olgeta. Mesej ya we i go long olgeta man, ol man Jiu mo ol hiten man tu, hem i sem mak nomo. Sipos oli wantem we God i glad long olgeta, oli mas folem wan niufala fasin blong wosip, hemia Kristin skul.

Wan Jus We i Stret Long Yumi Tede

Long faswan handred yia, sam man oli lego skul blong famle blong olgeta—olsem skul blong ol man Jiu, wosip long lida blong kantri, no wosip long ol hiten god—mo oli joen long wan skul we ol man Jiu mo ol man Rom oli stap daonem. Ol man ya oli rili nidim fasin no fraet. From jus ya we oli mekem, ol man oli ronem olgeta mo mekem i nogud long olgeta. Hippolyte Simon, we hem i bisop blong Katolik Jos long Clermont-Ferrand, i raetem buk ya Vers une France païenne ? (?Franis i Kam Wan Hiten Kantri?) Long buk ya hem i talem se, tede tu, yumi nidim fasin no fraet blong no “letem ol man oli pulum yumi blong folem bigfala tingting we i stap raonabaot long yumi mo mekem sem mak olsem ol narafala oli stap mekem.” Ol man long skul blong ol Witnes Blong Jeova oli no plante tumas mo samtaem man i tok agensem olgeta. Taswe, man we i wantem kam wan Witnes Blong Jeova i nidim fasin no fraet.

Paul, wan yangfala man blong Bastia, Korsika, i gruap long Katolik Jos. Sam samtaem, hem i mekem wok blong jos, olsem salem kek blong winim mane we jos i yusum blong halpem ol pua man. Be, hem i wantem kasem moa save long Baebol, taswe hem i agri blong storian plante wetem ol Witnes Blong Jeova. I no longtaem biaen, hem i luksave se samting we hem i stap lanem i save karem blesing i kam long hem blong olwe. From samting ya, Paul i folem fulwan ol fasin mo rul blong Baebol, mo hem i kam wan Witnes Blong Jeova. Papa mama blong hem oli respektem jus blong hem, mo trifala i gohed blong frengud.

Amélie i laef long saot Franis. Hem i kamaot long wan famle we ol bubu blong hem go kasem namba tri smol bubu, oli Witnes Blong Jeova. ?From wanem hem i akseptem skul blong papa mama blong hem? Hem i talem se: “Yu no save kam wan Witnes Blong Jeova jes from we ol bubu no papa mama blong yu oli Witnes Blong Jeova finis. Nogat. Yu kam wan Witnes Blong Jeova from we, wan dei, yu wan yu bin tingbaot se, ‘Skul ya i skul blong mi from we mi mi bilif long ol tijing blong hem.’ ” Olsem plante narafala yangfala Witnes blong Jeova, Amélie i luksave we strong bilif blong hem i mekem se laef blong hem i no blong nating. Mo tu, bilif ya i stamba blong fasin glad we i stap longtaem.

Folem Ol Fasin We God i Glad Long Hem

Buk blong Ol Proveb, japta 6, vas 20, i leftemap tingting blong olgeta we oli wantem mekem God i glad long olgeta i se: “Pikinini blong mi. Yu mas mekem olsem we mi wetem mama blong yu i stap talem long yu, mo yu no mas fogetem ol samting ya we mitufala i stap tijim yu long hem.” Vas ya i no fosem ol yangfala blong obei we oli no gat save nating. Defren olgeta, advaes ya i pulum ol yangfala blong akseptem ol stret rul blong God, mekem bilif blong olgeta i kam strong mo stanap long saed blong God. Aposol Pol i talem long ol Kristin long taem blong hem se oli mas “traem olgeta samting fastaem,” blong luksave sipos samting we oli stap lanem i laenap wetem Tok blong God mo samting we God i wantem. Mo tu, oli mas mekem ol wok we oli joen wetem save ya.—1 Tesalonaeka 5:21.

Bitim sikis milian Witnes blong Jeova, ol yangfala mo ol olfala tu, oli mekemap tingting blong olgeta finis, nating se oli gruap long wan Kristin famle no nogat. From we oli stadi gud long Baebol, oli faenem ol gudfala ansa long ol kwestin long saed blong laef mo oli kasem save long ol samting we God i wantem mekem blong ol man. Afta we oli kasem save ya, oli agri blong folem ol rul mo fasin we God i glad long olgeta mo oli traem bes blong olgeta blong mekem samting we God i wantem.

Nating se yu ridim magasin olsem plante taem finis no nogat, maet yu laekem sipos wan Witnes Blong Jeova i halpem yu blong stadi long Baebol blong faenemaot wanem ol rul mo fasin we God i glad long hem. Long rod ya, bambae yu faenemaot se ‘Hae God, hem i gud tumas, sipos yu trastem hem, bambae yu faenemaot we hem i tru’ mo bambae yu kasem save ya we, taem yu mekem i wok, hem i save lidim yu yu go kasem laef we i no save finis.—Ol Sam 34:8; Jon 17:3.

[Tok blong pija long pej 5]

Wan famle long Franis we mama wetem gel blong hem, smol bubu blong hem, mo namba tu smol bubu blong hem oli Witnes Blong Jeova

[Tok blong pija long pej 7]

Rut i jusum blong lego ol god blong ol bubu blong hem bifo mo mekem wok blong Jeova